Inte politiskt korrekt politisk medveten och erfarenhet av politisk verksamhet.Ledande i partier som Sverigepartiet. Nationaldemokratiska partiet och Hembygdspartiet samt Nationaldemokraterna. Ordförande i den nationaldemokratiska kultur föreningen Gjallarhornet Box 42021 126 12 Stockholm
söndag 31 januari 2010
lördag 30 januari 2010
fredag 29 januari 2010
Linnés Sävja
Gunnar cyklade sommaren 2009 förbi Sävja gård och Linné huset och cyklade 255 hem.
--------------------------------------------------------------------------------
Page 2
2LINNÉS SÄVJA MED OMNEJD dåtid, nutid och framtidInledningÅr 2007 firas 300-årsjubileumet av Carl von Linnés födelse inte bara i Uppsala, Smålandoch Dalarna utan på andra platser i vårt land. Planering och reparationer har påbörjats ochförväntas vara helt avslutade i början av nästa år. Exteriören på Linnémuseét är nymålad i1700-talsfärger:gula fasader, gröna fönsterluckor och svart tak och i Orangeriet iBotaniska trädgården pågår reparationsarbeten inne och ute. Personligen anser jag attäven Linnés Sävja behöver få en ordentlig renovering inför jubileumsåret.Turistande svenskar och utländska turister kommer att besöka alla de platser där Carl vonLinné bodde och verkade (UNT 2006 05 18). I Uppsala kommer Botaniska trädgården,Linnés Hammarby, Linnéträdgården och Linnés Sävja att bli de mest intressanta platsernaför alla Linnéintresserade. År 2007 kommer turistprojektet ”Res i Linnés fotspår iUppland” att lanseras.Linnés Historiska Landskap har arbetat med att identifiera sträckningarna av Linnés åttaexkursioner. Uppsala Kommun restaurerar stigarna och målet är att alla ska görastillgängliga och märkas ut till 2007. Stolparna görs i lärkträd vilka är blåmålade påtoppen, och en bild på Carl von Linné ska också sättas upp på stolparna.Jag vet att lärarna i Uppsävjaskolan planerar att göra ett projekt tillsammans medeleverna om Carl von Linné och de hoppas att bli klara i tid till 23 maj 2007.(Muntlig information av en bekant lärare).Jag tycker att det är viktigt ge skolbarnenkunskap om Linné och på så sätt väcka deras intresse att vandra och kanske botanisera ivår mångartiga och vackra natur. Vi svenskar har all anledning att vara stolta över Carlvon Linnés tvärvetenskapliga arbeten och speciellt uppsalaborna kan bli Carl von Linnés”ambassadörer”. Fler uppslag som Marie Öhrns barn-och familjepjäs ”Krasseblixtrar”kan väcka skolbarnens intresse för att få veta mer om vetenskapsmannen Carl von Linné.Jag tycker att kultur, traditioner och bevarad miljö i allmänhet är mycket värdefulla attlämna över till kommande generationer, och Linnés Historiska Landskap i synnerhet intebara inför jubileumsåret utan i all framtid. DÅTIDHur såg Linnés Sävja ut på Carl von Linnés tid?Sävja By bestod av åtta hemman varav Carl von Linné köpte fem bl a, Linnés Sävja somdå kallades för Öfre Säfja men senare kallades för Opp-Sävja eller Upp-Sävja.Den gård som kallas Linnés Sävja är boningshuset till Opp-Sävja eller Sävja nr 1.Carl von Linné blev godsägare mätt med den tidens mått.
--------------------------------------------------------------------------------
Page 3
3Figur 1 Enligt bilden ovan ägde Carl von Linné ca 100 ha mark i Sävja och totalt 340 ha ihela Danmark socken. (Brugård 1997) På 1700-talet var det barmark eller sk svinvall och sparsamt med träd och buskage i Sävja. Carl von Linné hade en vidsträckt utsikt från sina rum på övervåningen i Linné-huset. Lövträdsplanteringarna runt boningshuet är troligen från Linnés tid men flera hardött pga svår röta. Carl von Linné ville ha skog och grönska och planterade askar i formav en allé tillsammans med bysmeden Hans Hansson. Fem askar återstår och den störstaär 22 m hög och omkretsen är 3 m i brösthöjd. Söder om allén fanns troligen en talldungesom kallades för ”parken”. Rutger Sernande besökte 1910 Sävja och räknade ett trettiotal20 m höga tallar. Sernander räknade årsringarna på några stubbar och konstaterade attträden var ungplantor på 1700-talet. (Strandell 1989)Bakom Linnéhuset finns en gråpoppel. Den anses härstamma från en silverpoppel frånLinnés tid. Silverfpoppeln bildade tillsammans med en asp en hybrid. (Strandell 1989) Långhundraleden i Uppland och förbindelsen mellan inlandet och havet var viktiga förgångna generationer i Sävja med omnejd. Sävja har, som namnet antyder, en gång legatvid en sjöstrand, stranden av den gamla sjön Lögaren. (Strandell 1989) I det stora sank-ängsområdet söder och öster om Uppsala tror jag att Carl von Linné gick på mindre vägaroch stigar från Uppsala till Linnés Sävja. När han gick eller for med häst och vagn såghan tät skog från den punkt där järnvägen nu går ända fram till Sävja. Det var säkert enhärlig promenad när solen sken men om det regnade eller blåste var det antagligen dåsom nu mindre angenämnt. Exakt hur många människor som bodde i Sävja på 1700-talethar jag inte lyckats få korrekt uppgift om. Men det bodde folk här och där för det fannsdragontorp och solddattorp, bl a nära tjärnen Glupen låg dragontorpet Svedden ungefärdär koloniområdet söder om Linnés Resväg ligger. Dokument som exakt visar hur bebyggelsen såg ut i Sävja 1758 finns inte men det finnskartor som visar att husen låg i en fyrkant runt en rektangulär gårdsplan. (Strandell 1989)
--------------------------------------------------------------------------------
Page 4
4Figur 2. Karta över Linnés Sävja under Linnés tid (Strandell 19891. Linnéhuset2. Källaren med svale. Svale var ett speciellt utrymme i gamla allmogebyggnader.3. Portlidret med spannmåls- och visthusbod revs i början av detta sekel.4. Bodar och vedlider. Den del av byggnaden närmast vägen anses vara från 1600- talet och användes som stall. Källaren och bodarna mitt emot Linnéhuset var förfallna och revs 1880. På Linnés tid hade huset torvtak.År 1907 i samband med firandet av 200-årsdagen av Linnés födelse fanns portlidret kvarmen revs 1910 då det var förfallet. En brant trappa ledde upp till Carl von Linnés lillatvårumslägenhet med egen ingång ovanför brygghuset. Th. M. Fries beskrev Carl vonLinnés lägenhet de sk, Linnerummen, med ”tapeter från golf till tak målade med storaqvistar, med röda och blå rosor samt foglar med långa stjertar”. (Strandell 1989) För attbetona det ståndsmässiga med att ha en separat bostad fick den valmtak som ansågs varalite lyxigt. Dörrlåsen till Linné-rummen är från 1600-talet. På nedre botten fanns kök,kammare, men även brygghus och förstuga och där bodde arrendatorn. Två trappor leddeupp till övervåningen en från förstugan på nedre botten och en från gården. Inga möblerfrån Linnés tid finns kvar på Linnés Sävja, men köksstolarna är förvarade på LinnésHammarby. Spiselhällen, framför vilken Linné låg vid sitt sista besök på Sävja julen1777, finns kvar. Fönsterglasen är från Linnés tid men flera har med tiden gått sönder.Boningshuset restaurerades 1938 under ledning av landsantikvarie Nila Ålenius.Linnéhuset fick då det utseende det hade på Linnés tid, med undantag av rappningen påväggarna och teglet på taket. (Strandell 1989) Det var antagligen en ganska primitiv bostad med endast värme från spishällen och frånen eventuell kakelugn. Källor med friskt vatten är och var livsviktiga för människor ochdjur och på Carl von Linnés tid låg en källa där Sävja kyrka sedemera byggdes..
--------------------------------------------------------------------------------
Page 5
5Varför köpte Carl von Linné Sävja?50 år gammal köpte Carl von Linné 1758 Hammarby och Sävja för 80000 dalerkopparmynt av hovjägmästare Anders von Schönberg som var ägare till Aspnäs gård.I sitt brev till vännen Abraham Bäck 22 december 1758 berättar Carl von Linné medglädje och oro att han hade köpt Hammarby och Sävja. Han kände glädje att han och familjen kunde bo på landet varje sommar och även fira påsk och jul, men hade djup oroför ekonomin (Strandell 1989).Carl von Linné ville komma bort från den fuktiga och ohälsosamma Svartbäcken och han ville säkert ge sin familj förmånen att få uppleva det som Carl von Linné skrev 1733:”Ute på landsbygden, var man ser, syns grönt som vederkvicker ögonen, varföre ockSkaparen gjort hela jorden grön , härpå spela blommor av allehanda och hvarjehandakulörer, som exicitera och göra människan nöje”. (Strandell 1989) Carl von Linné var uppvuxen på landet och älskade naturen och såg nytta med nöje i alltvackert vad Gud/Skaparen givit människan att njuta av och bevara. Nyttotänkandet varviktigt under 1700-talet och Linné hade en religiös naturuppfattning. Han sade att Gudhade skapat hela världen som en vacker blomtapet för att ge människorna möjlighet att bo och leva. När jag läser om Linné får jag mer och mer intrycket att han var både fatalistoch vidskeplig i sin religiösa tro. Jag har den uppfattningen att barndomen satte prägel på Carl von Linnés vuxna liv bådesom privatperson och som vetenskapsman. Hemma i Småland tillbringade han ofta tidmed fadern Nils ute i naturen och faderns intresse och kunnighet väckte hans nyfikenhet.Carl von Linné och brodern Samuel brevväxlade och i breven till Samuel skrev Linnémycket melankoliskt om barndomsminnena och om sin hemlängtan. Linné önskade atthan hade haft möjlighet att besöka föräldrarhemmet oftare. Carl von Linné var professor, kungaparets livläkare och hade brevkontakter med andravetenskapsmän i Sverige och i andra länder, så han ville bo mer respektabelt. Till Sävjabjöd Carl von Linné inte sina gäster. Jag fantiserar, hur han på Hammarby pekade motSävja och sade stolt till gästerna, att därborta äger jag en gård som heter Sävja. Carl vonLinné ägde inte bostaden i Linnéträdgården och köpet av Sävja och Hammarby var enbra investering och en säkerhet för familjens framtid. Carl von Linné var som sagt månom familjens trygghet och 17 juni 1769 skrev han ett testamente med ett tillägg 1776 därhan klart och tydligt skrev vad varje familjemedlem skulle få ärva efter hans död. Under det sjuåriga kriget 1757-1762 var Sävjas dragoner med Livregementet till häst iPommern och som rusthållare hade Carl von Linné stora svårigheter att hålla två soldaterständigt i tjänst. Rusthållaren Linné skulle hålla sina ryttare med torpställen och med jordatt bruka. Enligt den sk Grillska förteckningen fanns 17 soldattorp och 13 dragontorp i Danmarkssocken under 1600-talet. (Berglund 2004)
--------------------------------------------------------------------------------
Page 6
6Vad använde Carl von Linné Sävja till?På Sävja fanns inte plats för Carl von Linnés stora familj utan dit åkte han för att få lugnoch ro och Sävja blev hans egen retreatplats. Han älskade sin fru och barnen, men påHammarby var det stoj och stök från morgon till kväll. Jag förstår att Linné tröttnadeibland på att höra hustrun Sara Lisas gnat på barnen och tjänstefolket.Jag tror att Carl von Linné arrenderade ut åker och skog tillhörande Sävja, för att haninte var så förtjust i, men framförallt inte hade tid att arbeta som bonde. Allt var ganskaprimitivt på Sävja men enkelheten passade Carl von Linné. Han köpte Hammarby ochSävja för som professor ville han bo ståndsmässigt, men han glömde aldrig sin enklauppväxt. Carl von Linné var i mångt och mycket en komplex person som privatpersonoch som vetenskapsman. Det finns ingen säker dokumentation hur ofta han åkte ut tillSävja men den 11 juni 1759 kom Carl von Linné till Sävja för det skulle hållas gräns-dragningsförrättning. (Strandell 1989) Jag tror att han ibland åkte häst och vagn, speciellt då han kände sig deprimerad ochsjuklig, men som den naturmänniska Carl von Linné var, promenerade han gärna tillSävja från Hammarby eller Uppsala. Längs vandringsleden Herbatio Danensis finns träd och växter kvar från Carl von Linnéstid som han och hans studenter hittade. Carl von Linné var inte bara biolog, författare,läkare utan han var också en entusiasmerande lärare och skicklig pedagog. Vid uppehålleti Linnés Sävja förmodar jag att lärjungarna ställde frågor om de träd och växter som dehade samlat in under vandringen och Carl von Linné gav råd och förklarade. Carl vonLinné och hans studenter hade roligt och trevligt ihop och vid 11-tiden åt de frukost.Arrendatorn på Sävja såg till att Carl von Linnés båda rum var uppvärmda i tid innan hankom till Sävja. I dag ser Linnés Sävja mycket annorlunda ut än på Linnés tid och man kan inte exakt gåHerbatio Danensis enligt den ursprungliga banan pga vägar och bebyggelse. För att utröna hur Herbatio Danensis har gått har man studerat och översatt gamla artlistor, 1700-talskartor och protokoll. Kunskapen har man fått tack vare förteckningarna som finns be-varade men även studenternas egna anteckningar. Jag tycker sträckningen är naturlig attHerbatio Danensis då som nu går från Sävja över ängarna ner mot järnvägen och framtill Aspkällsbacken med sin vackra torrbacksflora och sina källor. Jag tror, att Sävja hade speciell betydelse för Carl von Linné, för oftast hade han mycketfolk omkring i Uppsala och ute på Hammarby och han behövde lugnet för att samlatankarna. Hans sista besök på Sävja var vid jultid 1777 då Carl von Linné bad kördrängenatt köra honom till Sävja. Han var gammal och sjuklig och ville rå sig själv och kännastillheten. Carl von Linné var inte ensam för gårdsfolket bodde på bottenvåningen. Carlvon Linné trivdes med dem och det var till dem han kom denna decemberdag. Han ladesig på fällen framför eldstaden och rökte på sin pipa fast han var medveten om tobakensskadeverkningar.
--------------------------------------------------------------------------------
Page 7
7NUTIDHur ser Linnés Sävja ut idag?Carl von Linné skulle inte känna igen omgivningarna runt sitt Sävja trots att det finnsrester av åkrar och vägar kvar från hans tid.Källaren och bodarna mitt emot Linnéhuset var förfallna och revs 1880. De tvågråmålade flyglarna byggdes 1880 på samma plats där det på Linnés tid fannskällare och bodar. Den östra flygeln hyrs av Lions Club Sävja och där bedrivs dagtid barnverksamhet och västra flygeln tillhör den nuvarande arrendatorn. MittemotLinnéhuset ligger Sävja kyrka som blev klar 1984 och bredvid kyrkan ligger ett grupp-boende. På var sin sida om Carl von Linnés väg ligger två mindre rödmålade byggnader,den ena nära gruppboendet är fd stallet och den andra ligger i vinkel mot den vänstraflygeln. Den byggnaden är boden från Olof Celsius´ bostad i Uppsala som flyttades tillLinnés Sävja på 1970-talet.Bergsbrunna var länge ett sommarstugeområde med ren jordbruksbygd runt om och medBergsbrunna som stationssamhälle. Villaområdena Vilan och Nåntuna byggdes ut på1960-och 1970-talen. Det nya bostadsområdet Sävja började byggas 1983/1984 trotsmånga protester från de boende i Bergsbrunna, Nåntuna och Vilan, för ortsborna ville hakvar sina fina strövområden i närområdet.Jag anser att Linnés Sävja länge har varit och är ett mycket bortglömt och lågprioteratLinnéminne. Framlidne Sven Berglund var medlem i Danmarks Hembygdsförening och initiativtagaren till att Linnés Sävja skulle bli mer ihågkommet. År 2005 bildade UppsalaKommun en projektgrupp, bestående av Danmarks Hembygdsförening, Länsstyrelsen,Upplandsmuseét och Uppsala Kommun att diskutera hur Linnés Sävja ska bli restaureratexteriört och interiört.Danmark Hembygdsförening som bildades 1986 är värda en eloge för att de 1994/1995beslöt att starta utställningen om Carl von Linné som läkare och hans medicinalväxteroch den vackra örtagården. På övervåningen i Linnéhuset ordnas några gånger varje årvälbesökta konstutställningar där lovande konstnärer från Uppsalaområdet får möjlighetatt få ställa ut sina akvareller, foton och oljemålningar. På Linnés Sävja bodde Linnéättlingarna ända fram till 1965 med några års avbrott påmitten av 1800-talet. De trivdes gott med de enkla förhållandena på Sävja och hade ingentanke på att lämna det. Men när den nya vägen drogs genom Sävja och delade gården ochskogen från åkrarna, när motorbullret och bebyggelsen kom närmare då försvann idylllenoch Linnés Sävja såldes till byggnadsfirman Olson & Skarne som efter några år sålde tillUppsala Kommun. (Strandell 1989)
--------------------------------------------------------------------------------
Page 8
8Hur ska Linnés Sävja bevaras i framtiden?Medlemmarna i Danmarks Hembygdsförening och Lions Club gör en stor ideell insatsmed skötsel och visningar av Linnés Sävja. Det är positivt att Danmarks Hembygds-förening år 1994 beslöt att skapa en utställning om Carl von Linné som läkare och somlivläkare/archiater. Utställningen finns på bottenvåningen i Linnéhuset och där visasgamla kirurgredskap. Medicinalväxterna var viktiga på 1700-talet så en del av utställningen handlar om Carlvon Linné och hans medicinalväxter och en del handlar om moderna medicinalväxter. Avdagens läkemedel kommer 40% antingen direkt från naturen eller indirekt som råvaru-källa. Örtagården ligger vid Linnéhusets västra gavel och där odlas ett urval av de medicinal-växter som omtalas i den permanenta utställningen. Medicinalväxternas användning haråtergetts efter äldre örtaböcker, speciellt Carl von Linnés inhemska medicinalväxter skriven av Karl Hedbom 1919. Karl Lars Jonsson och akademiörtagårdsmästaren GunnarPeterson från Linnéträdgården gav råd och stöd till Danmarks Hembygdsförening. Figur 3. Örtagården vid Linnés SävjaFRAMTID
--------------------------------------------------------------------------------
Page 9
9Vilket intresse kommer att väga starkast: att bevara Linnés Sävja eller verkställaden planerade utbyggnaden av Sävja och Bergsbrunna?Danmarks Hembygdsförening, Linnés Vänner ,Svenska Linnésällskapet och SällskapetLinnés Hammarby är föreningar som vårdar och vill bevara den linneanska traditionen.De ansvariga politikerna i Uppsala Kommun hävdar att värdefulla kulturmiljöer skabevaras, levandegöras och utvecklas. Men enligt översiktsplanen för Uppsala stad 2002projekteras en utbyggnad av större delen av åkrarna och ängarna söder och och öster omKuggebro samt västra Nåntuna och Sävja in i Lunsen.Figur 4. Utveckling av Sävja-Bergsbrunnaområdet, enligt kartunderlaget ur UNT 2005-10-21En pernament järnvägsstation i Bergsbrunna kommer antagligen att byggas och därmeden ökad bil-och busstrafik på Skogsvägen förbi Linnés Sävja och Bergsbrunna. På andrasidan järnvägen ligger Aspkällan, Aspkällsbacken med sina järnåldersgravar och unikatorrbacksflora, Sävjaån med sitt historiska förflutna som Långhundraled och en del avÅrike Fyris.Byggnationerna skulle för all framtid orsaka en radikal förändring av hela området ochhelhetsbilden av Linnés Historiska Landskap. En ny väg genom Lunsen skulle förstöra vandringsleder, Lunsentorpet, bäckravinerna vid Vreten som är viktig för alla uppsala-bor, framför allt för de människor som bor i Bergsbrunna , Sävja men även för de sombor i Nåntuna och Vilan. (Nygren 2005) MIN SLUTSATS
--------------------------------------------------------------------------------
Page 10
10Vi alla som värnar om att bevara Linnés Historiska Landskap måste lyfta fram LinnésSävja som så lätt faller i skymundan. I jämförelse med Linnéträdgården och LinnésHammarby tycker jag att informationen om Linnés Sävja är bristfällig. Allt som finns attläsa om Linnés Sävja eller Linnégården, som blir det nya namnet, är oftast sammainnehåll från källa till källa. År 1994 blev Linnéhuset vid Sävja byggnadsminne ochLänsstyrelsen utreder om ett eller flera Linnéminnen kan utses till världsarv. Det ärvärdefullt att sprida kunskap om vad Linnés Sävja betydde för Linné, inte bara införjubileumsåret 2007. Politikerna kommer säkert att satsa resurser att bevara Botaniska trädgården, Linné-trädgården med Linnémuseét och Orangeriet och Linnés Hammarby men den planeradeutbyggnaden söder och öster om Kuggebro blir svårt att stoppa, tror jag. Personligenanser jag att det skulle vara förfärligt att bygga den sk Linnéstaden och eventuellt en vägdär Sävja gård ligger och en annan väg genom Lunsen. Det skulle på sikt förstöra denfina miljön i Uppsalas södra närområde. Ett lämpligt alternativ till ett nytt bostadsområdeär ett obebyggt skogsområde längs med Stenbrohultsvägen och Skåneresan i Sävja 3. Förnågra år sedan planerades att bygga affärer och bostäder där som stoppades, men inte pgaprotester utan pga det låga intresset att bygga hos vederbörande byggbolag.Trots att flera föreningar och många Uppsalabor värnar om Linnés Historiska Landskap,så är de politiska planerna och besluten svåra och rent av omöjliga att stoppa eller attändra på. Ett sådant exempel är planerna att bygga bostäder längs med Luthagsesplandentrots de närboendes protester och förstörelsen av det lummiga grönområdet vidEconomicum.Det finns ingen enkel lösning för att få alla medborgare att värna om vår kultur och våratraditioner och för att få alla berörda parter att arbeta åt samma håll. I Sverige har vi hafthöga skatter länge men bristerna och de olika behoven blir inte mindre. Jag har märkt påmina vänner och bekanta att med hänsyn till detta anser de att kultur, natur och traditionerblir än mindre viktiga och nödvändiga. Vi måste mer och mer vara beredda att satsa påfrivilliga och ideella ekonomiska och personliga insatser för att värna om svensk kultur,traditioner och fina miljöer som Linnés Historiska Landskap.REFERENSERBerglund, Sven 2004 Soldat- och dragontorp, Danmarks Hembygdsförenings årskrift Uppsala s. 36-39Brugård, Gustav 1997 Linné som godsägare i Danmarks socken, Danmarks Hembygdsförenings årsskrift, Uppsala s.7Nygren, Arne 2005 Danmar k- där ska Uppsala växa, Danmarks Hembygds- förenings årsskrift, Uppsala s. 9-11Olson, Gunnar 1994 Linnés Sävja –utställning och örtagård byggs upp, Danmarks Hembygdsförenings årsskrift, Uppsala s. 11 Strandell, Birger 1989 Linnés Sävja, Uppsala s. 1-27
--------------------------------------------------------------------------------
Page 2
2LINNÉS SÄVJA MED OMNEJD dåtid, nutid och framtidInledningÅr 2007 firas 300-årsjubileumet av Carl von Linnés födelse inte bara i Uppsala, Smålandoch Dalarna utan på andra platser i vårt land. Planering och reparationer har påbörjats ochförväntas vara helt avslutade i början av nästa år. Exteriören på Linnémuseét är nymålad i1700-talsfärger:gula fasader, gröna fönsterluckor och svart tak och i Orangeriet iBotaniska trädgården pågår reparationsarbeten inne och ute. Personligen anser jag attäven Linnés Sävja behöver få en ordentlig renovering inför jubileumsåret.Turistande svenskar och utländska turister kommer att besöka alla de platser där Carl vonLinné bodde och verkade (UNT 2006 05 18). I Uppsala kommer Botaniska trädgården,Linnés Hammarby, Linnéträdgården och Linnés Sävja att bli de mest intressanta platsernaför alla Linnéintresserade. År 2007 kommer turistprojektet ”Res i Linnés fotspår iUppland” att lanseras.Linnés Historiska Landskap har arbetat med att identifiera sträckningarna av Linnés åttaexkursioner. Uppsala Kommun restaurerar stigarna och målet är att alla ska görastillgängliga och märkas ut till 2007. Stolparna görs i lärkträd vilka är blåmålade påtoppen, och en bild på Carl von Linné ska också sättas upp på stolparna.Jag vet att lärarna i Uppsävjaskolan planerar att göra ett projekt tillsammans medeleverna om Carl von Linné och de hoppas att bli klara i tid till 23 maj 2007.(Muntlig information av en bekant lärare).Jag tycker att det är viktigt ge skolbarnenkunskap om Linné och på så sätt väcka deras intresse att vandra och kanske botanisera ivår mångartiga och vackra natur. Vi svenskar har all anledning att vara stolta över Carlvon Linnés tvärvetenskapliga arbeten och speciellt uppsalaborna kan bli Carl von Linnés”ambassadörer”. Fler uppslag som Marie Öhrns barn-och familjepjäs ”Krasseblixtrar”kan väcka skolbarnens intresse för att få veta mer om vetenskapsmannen Carl von Linné.Jag tycker att kultur, traditioner och bevarad miljö i allmänhet är mycket värdefulla attlämna över till kommande generationer, och Linnés Historiska Landskap i synnerhet intebara inför jubileumsåret utan i all framtid. DÅTIDHur såg Linnés Sävja ut på Carl von Linnés tid?Sävja By bestod av åtta hemman varav Carl von Linné köpte fem bl a, Linnés Sävja somdå kallades för Öfre Säfja men senare kallades för Opp-Sävja eller Upp-Sävja.Den gård som kallas Linnés Sävja är boningshuset till Opp-Sävja eller Sävja nr 1.Carl von Linné blev godsägare mätt med den tidens mått.
--------------------------------------------------------------------------------
Page 3
3Figur 1 Enligt bilden ovan ägde Carl von Linné ca 100 ha mark i Sävja och totalt 340 ha ihela Danmark socken. (Brugård 1997) På 1700-talet var det barmark eller sk svinvall och sparsamt med träd och buskage i Sävja. Carl von Linné hade en vidsträckt utsikt från sina rum på övervåningen i Linné-huset. Lövträdsplanteringarna runt boningshuet är troligen från Linnés tid men flera hardött pga svår röta. Carl von Linné ville ha skog och grönska och planterade askar i formav en allé tillsammans med bysmeden Hans Hansson. Fem askar återstår och den störstaär 22 m hög och omkretsen är 3 m i brösthöjd. Söder om allén fanns troligen en talldungesom kallades för ”parken”. Rutger Sernande besökte 1910 Sävja och räknade ett trettiotal20 m höga tallar. Sernander räknade årsringarna på några stubbar och konstaterade attträden var ungplantor på 1700-talet. (Strandell 1989)Bakom Linnéhuset finns en gråpoppel. Den anses härstamma från en silverpoppel frånLinnés tid. Silverfpoppeln bildade tillsammans med en asp en hybrid. (Strandell 1989) Långhundraleden i Uppland och förbindelsen mellan inlandet och havet var viktiga förgångna generationer i Sävja med omnejd. Sävja har, som namnet antyder, en gång legatvid en sjöstrand, stranden av den gamla sjön Lögaren. (Strandell 1989) I det stora sank-ängsområdet söder och öster om Uppsala tror jag att Carl von Linné gick på mindre vägaroch stigar från Uppsala till Linnés Sävja. När han gick eller for med häst och vagn såghan tät skog från den punkt där järnvägen nu går ända fram till Sävja. Det var säkert enhärlig promenad när solen sken men om det regnade eller blåste var det antagligen dåsom nu mindre angenämnt. Exakt hur många människor som bodde i Sävja på 1700-talethar jag inte lyckats få korrekt uppgift om. Men det bodde folk här och där för det fannsdragontorp och solddattorp, bl a nära tjärnen Glupen låg dragontorpet Svedden ungefärdär koloniområdet söder om Linnés Resväg ligger. Dokument som exakt visar hur bebyggelsen såg ut i Sävja 1758 finns inte men det finnskartor som visar att husen låg i en fyrkant runt en rektangulär gårdsplan. (Strandell 1989)
--------------------------------------------------------------------------------
Page 4
4Figur 2. Karta över Linnés Sävja under Linnés tid (Strandell 19891. Linnéhuset2. Källaren med svale. Svale var ett speciellt utrymme i gamla allmogebyggnader.3. Portlidret med spannmåls- och visthusbod revs i början av detta sekel.4. Bodar och vedlider. Den del av byggnaden närmast vägen anses vara från 1600- talet och användes som stall. Källaren och bodarna mitt emot Linnéhuset var förfallna och revs 1880. På Linnés tid hade huset torvtak.År 1907 i samband med firandet av 200-årsdagen av Linnés födelse fanns portlidret kvarmen revs 1910 då det var förfallet. En brant trappa ledde upp till Carl von Linnés lillatvårumslägenhet med egen ingång ovanför brygghuset. Th. M. Fries beskrev Carl vonLinnés lägenhet de sk, Linnerummen, med ”tapeter från golf till tak målade med storaqvistar, med röda och blå rosor samt foglar med långa stjertar”. (Strandell 1989) För attbetona det ståndsmässiga med att ha en separat bostad fick den valmtak som ansågs varalite lyxigt. Dörrlåsen till Linné-rummen är från 1600-talet. På nedre botten fanns kök,kammare, men även brygghus och förstuga och där bodde arrendatorn. Två trappor leddeupp till övervåningen en från förstugan på nedre botten och en från gården. Inga möblerfrån Linnés tid finns kvar på Linnés Sävja, men köksstolarna är förvarade på LinnésHammarby. Spiselhällen, framför vilken Linné låg vid sitt sista besök på Sävja julen1777, finns kvar. Fönsterglasen är från Linnés tid men flera har med tiden gått sönder.Boningshuset restaurerades 1938 under ledning av landsantikvarie Nila Ålenius.Linnéhuset fick då det utseende det hade på Linnés tid, med undantag av rappningen påväggarna och teglet på taket. (Strandell 1989) Det var antagligen en ganska primitiv bostad med endast värme från spishällen och frånen eventuell kakelugn. Källor med friskt vatten är och var livsviktiga för människor ochdjur och på Carl von Linnés tid låg en källa där Sävja kyrka sedemera byggdes..
--------------------------------------------------------------------------------
Page 5
5Varför köpte Carl von Linné Sävja?50 år gammal köpte Carl von Linné 1758 Hammarby och Sävja för 80000 dalerkopparmynt av hovjägmästare Anders von Schönberg som var ägare till Aspnäs gård.I sitt brev till vännen Abraham Bäck 22 december 1758 berättar Carl von Linné medglädje och oro att han hade köpt Hammarby och Sävja. Han kände glädje att han och familjen kunde bo på landet varje sommar och även fira påsk och jul, men hade djup oroför ekonomin (Strandell 1989).Carl von Linné ville komma bort från den fuktiga och ohälsosamma Svartbäcken och han ville säkert ge sin familj förmånen att få uppleva det som Carl von Linné skrev 1733:”Ute på landsbygden, var man ser, syns grönt som vederkvicker ögonen, varföre ockSkaparen gjort hela jorden grön , härpå spela blommor av allehanda och hvarjehandakulörer, som exicitera och göra människan nöje”. (Strandell 1989) Carl von Linné var uppvuxen på landet och älskade naturen och såg nytta med nöje i alltvackert vad Gud/Skaparen givit människan att njuta av och bevara. Nyttotänkandet varviktigt under 1700-talet och Linné hade en religiös naturuppfattning. Han sade att Gudhade skapat hela världen som en vacker blomtapet för att ge människorna möjlighet att bo och leva. När jag läser om Linné får jag mer och mer intrycket att han var både fatalistoch vidskeplig i sin religiösa tro. Jag har den uppfattningen att barndomen satte prägel på Carl von Linnés vuxna liv bådesom privatperson och som vetenskapsman. Hemma i Småland tillbringade han ofta tidmed fadern Nils ute i naturen och faderns intresse och kunnighet väckte hans nyfikenhet.Carl von Linné och brodern Samuel brevväxlade och i breven till Samuel skrev Linnémycket melankoliskt om barndomsminnena och om sin hemlängtan. Linné önskade atthan hade haft möjlighet att besöka föräldrarhemmet oftare. Carl von Linné var professor, kungaparets livläkare och hade brevkontakter med andravetenskapsmän i Sverige och i andra länder, så han ville bo mer respektabelt. Till Sävjabjöd Carl von Linné inte sina gäster. Jag fantiserar, hur han på Hammarby pekade motSävja och sade stolt till gästerna, att därborta äger jag en gård som heter Sävja. Carl vonLinné ägde inte bostaden i Linnéträdgården och köpet av Sävja och Hammarby var enbra investering och en säkerhet för familjens framtid. Carl von Linné var som sagt månom familjens trygghet och 17 juni 1769 skrev han ett testamente med ett tillägg 1776 därhan klart och tydligt skrev vad varje familjemedlem skulle få ärva efter hans död. Under det sjuåriga kriget 1757-1762 var Sävjas dragoner med Livregementet till häst iPommern och som rusthållare hade Carl von Linné stora svårigheter att hålla två soldaterständigt i tjänst. Rusthållaren Linné skulle hålla sina ryttare med torpställen och med jordatt bruka. Enligt den sk Grillska förteckningen fanns 17 soldattorp och 13 dragontorp i Danmarkssocken under 1600-talet. (Berglund 2004)
--------------------------------------------------------------------------------
Page 6
6Vad använde Carl von Linné Sävja till?På Sävja fanns inte plats för Carl von Linnés stora familj utan dit åkte han för att få lugnoch ro och Sävja blev hans egen retreatplats. Han älskade sin fru och barnen, men påHammarby var det stoj och stök från morgon till kväll. Jag förstår att Linné tröttnadeibland på att höra hustrun Sara Lisas gnat på barnen och tjänstefolket.Jag tror att Carl von Linné arrenderade ut åker och skog tillhörande Sävja, för att haninte var så förtjust i, men framförallt inte hade tid att arbeta som bonde. Allt var ganskaprimitivt på Sävja men enkelheten passade Carl von Linné. Han köpte Hammarby ochSävja för som professor ville han bo ståndsmässigt, men han glömde aldrig sin enklauppväxt. Carl von Linné var i mångt och mycket en komplex person som privatpersonoch som vetenskapsman. Det finns ingen säker dokumentation hur ofta han åkte ut tillSävja men den 11 juni 1759 kom Carl von Linné till Sävja för det skulle hållas gräns-dragningsförrättning. (Strandell 1989) Jag tror att han ibland åkte häst och vagn, speciellt då han kände sig deprimerad ochsjuklig, men som den naturmänniska Carl von Linné var, promenerade han gärna tillSävja från Hammarby eller Uppsala. Längs vandringsleden Herbatio Danensis finns träd och växter kvar från Carl von Linnéstid som han och hans studenter hittade. Carl von Linné var inte bara biolog, författare,läkare utan han var också en entusiasmerande lärare och skicklig pedagog. Vid uppehålleti Linnés Sävja förmodar jag att lärjungarna ställde frågor om de träd och växter som dehade samlat in under vandringen och Carl von Linné gav råd och förklarade. Carl vonLinné och hans studenter hade roligt och trevligt ihop och vid 11-tiden åt de frukost.Arrendatorn på Sävja såg till att Carl von Linnés båda rum var uppvärmda i tid innan hankom till Sävja. I dag ser Linnés Sävja mycket annorlunda ut än på Linnés tid och man kan inte exakt gåHerbatio Danensis enligt den ursprungliga banan pga vägar och bebyggelse. För att utröna hur Herbatio Danensis har gått har man studerat och översatt gamla artlistor, 1700-talskartor och protokoll. Kunskapen har man fått tack vare förteckningarna som finns be-varade men även studenternas egna anteckningar. Jag tycker sträckningen är naturlig attHerbatio Danensis då som nu går från Sävja över ängarna ner mot järnvägen och framtill Aspkällsbacken med sin vackra torrbacksflora och sina källor. Jag tror, att Sävja hade speciell betydelse för Carl von Linné, för oftast hade han mycketfolk omkring i Uppsala och ute på Hammarby och han behövde lugnet för att samlatankarna. Hans sista besök på Sävja var vid jultid 1777 då Carl von Linné bad kördrängenatt köra honom till Sävja. Han var gammal och sjuklig och ville rå sig själv och kännastillheten. Carl von Linné var inte ensam för gårdsfolket bodde på bottenvåningen. Carlvon Linné trivdes med dem och det var till dem han kom denna decemberdag. Han ladesig på fällen framför eldstaden och rökte på sin pipa fast han var medveten om tobakensskadeverkningar.
--------------------------------------------------------------------------------
Page 7
7NUTIDHur ser Linnés Sävja ut idag?Carl von Linné skulle inte känna igen omgivningarna runt sitt Sävja trots att det finnsrester av åkrar och vägar kvar från hans tid.Källaren och bodarna mitt emot Linnéhuset var förfallna och revs 1880. De tvågråmålade flyglarna byggdes 1880 på samma plats där det på Linnés tid fannskällare och bodar. Den östra flygeln hyrs av Lions Club Sävja och där bedrivs dagtid barnverksamhet och västra flygeln tillhör den nuvarande arrendatorn. MittemotLinnéhuset ligger Sävja kyrka som blev klar 1984 och bredvid kyrkan ligger ett grupp-boende. På var sin sida om Carl von Linnés väg ligger två mindre rödmålade byggnader,den ena nära gruppboendet är fd stallet och den andra ligger i vinkel mot den vänstraflygeln. Den byggnaden är boden från Olof Celsius´ bostad i Uppsala som flyttades tillLinnés Sävja på 1970-talet.Bergsbrunna var länge ett sommarstugeområde med ren jordbruksbygd runt om och medBergsbrunna som stationssamhälle. Villaområdena Vilan och Nåntuna byggdes ut på1960-och 1970-talen. Det nya bostadsområdet Sävja började byggas 1983/1984 trotsmånga protester från de boende i Bergsbrunna, Nåntuna och Vilan, för ortsborna ville hakvar sina fina strövområden i närområdet.Jag anser att Linnés Sävja länge har varit och är ett mycket bortglömt och lågprioteratLinnéminne. Framlidne Sven Berglund var medlem i Danmarks Hembygdsförening och initiativtagaren till att Linnés Sävja skulle bli mer ihågkommet. År 2005 bildade UppsalaKommun en projektgrupp, bestående av Danmarks Hembygdsförening, Länsstyrelsen,Upplandsmuseét och Uppsala Kommun att diskutera hur Linnés Sävja ska bli restaureratexteriört och interiört.Danmark Hembygdsförening som bildades 1986 är värda en eloge för att de 1994/1995beslöt att starta utställningen om Carl von Linné som läkare och hans medicinalväxteroch den vackra örtagården. På övervåningen i Linnéhuset ordnas några gånger varje årvälbesökta konstutställningar där lovande konstnärer från Uppsalaområdet får möjlighetatt få ställa ut sina akvareller, foton och oljemålningar. På Linnés Sävja bodde Linnéättlingarna ända fram till 1965 med några års avbrott påmitten av 1800-talet. De trivdes gott med de enkla förhållandena på Sävja och hade ingentanke på att lämna det. Men när den nya vägen drogs genom Sävja och delade gården ochskogen från åkrarna, när motorbullret och bebyggelsen kom närmare då försvann idylllenoch Linnés Sävja såldes till byggnadsfirman Olson & Skarne som efter några år sålde tillUppsala Kommun. (Strandell 1989)
--------------------------------------------------------------------------------
Page 8
8Hur ska Linnés Sävja bevaras i framtiden?Medlemmarna i Danmarks Hembygdsförening och Lions Club gör en stor ideell insatsmed skötsel och visningar av Linnés Sävja. Det är positivt att Danmarks Hembygds-förening år 1994 beslöt att skapa en utställning om Carl von Linné som läkare och somlivläkare/archiater. Utställningen finns på bottenvåningen i Linnéhuset och där visasgamla kirurgredskap. Medicinalväxterna var viktiga på 1700-talet så en del av utställningen handlar om Carlvon Linné och hans medicinalväxter och en del handlar om moderna medicinalväxter. Avdagens läkemedel kommer 40% antingen direkt från naturen eller indirekt som råvaru-källa. Örtagården ligger vid Linnéhusets västra gavel och där odlas ett urval av de medicinal-växter som omtalas i den permanenta utställningen. Medicinalväxternas användning haråtergetts efter äldre örtaböcker, speciellt Carl von Linnés inhemska medicinalväxter skriven av Karl Hedbom 1919. Karl Lars Jonsson och akademiörtagårdsmästaren GunnarPeterson från Linnéträdgården gav råd och stöd till Danmarks Hembygdsförening. Figur 3. Örtagården vid Linnés SävjaFRAMTID
--------------------------------------------------------------------------------
Page 9
9Vilket intresse kommer att väga starkast: att bevara Linnés Sävja eller verkställaden planerade utbyggnaden av Sävja och Bergsbrunna?Danmarks Hembygdsförening, Linnés Vänner ,Svenska Linnésällskapet och SällskapetLinnés Hammarby är föreningar som vårdar och vill bevara den linneanska traditionen.De ansvariga politikerna i Uppsala Kommun hävdar att värdefulla kulturmiljöer skabevaras, levandegöras och utvecklas. Men enligt översiktsplanen för Uppsala stad 2002projekteras en utbyggnad av större delen av åkrarna och ängarna söder och och öster omKuggebro samt västra Nåntuna och Sävja in i Lunsen.Figur 4. Utveckling av Sävja-Bergsbrunnaområdet, enligt kartunderlaget ur UNT 2005-10-21En pernament järnvägsstation i Bergsbrunna kommer antagligen att byggas och därmeden ökad bil-och busstrafik på Skogsvägen förbi Linnés Sävja och Bergsbrunna. På andrasidan järnvägen ligger Aspkällan, Aspkällsbacken med sina järnåldersgravar och unikatorrbacksflora, Sävjaån med sitt historiska förflutna som Långhundraled och en del avÅrike Fyris.Byggnationerna skulle för all framtid orsaka en radikal förändring av hela området ochhelhetsbilden av Linnés Historiska Landskap. En ny väg genom Lunsen skulle förstöra vandringsleder, Lunsentorpet, bäckravinerna vid Vreten som är viktig för alla uppsala-bor, framför allt för de människor som bor i Bergsbrunna , Sävja men även för de sombor i Nåntuna och Vilan. (Nygren 2005) MIN SLUTSATS
--------------------------------------------------------------------------------
Page 10
10Vi alla som värnar om att bevara Linnés Historiska Landskap måste lyfta fram LinnésSävja som så lätt faller i skymundan. I jämförelse med Linnéträdgården och LinnésHammarby tycker jag att informationen om Linnés Sävja är bristfällig. Allt som finns attläsa om Linnés Sävja eller Linnégården, som blir det nya namnet, är oftast sammainnehåll från källa till källa. År 1994 blev Linnéhuset vid Sävja byggnadsminne ochLänsstyrelsen utreder om ett eller flera Linnéminnen kan utses till världsarv. Det ärvärdefullt att sprida kunskap om vad Linnés Sävja betydde för Linné, inte bara införjubileumsåret 2007. Politikerna kommer säkert att satsa resurser att bevara Botaniska trädgården, Linné-trädgården med Linnémuseét och Orangeriet och Linnés Hammarby men den planeradeutbyggnaden söder och öster om Kuggebro blir svårt att stoppa, tror jag. Personligenanser jag att det skulle vara förfärligt att bygga den sk Linnéstaden och eventuellt en vägdär Sävja gård ligger och en annan väg genom Lunsen. Det skulle på sikt förstöra denfina miljön i Uppsalas södra närområde. Ett lämpligt alternativ till ett nytt bostadsområdeär ett obebyggt skogsområde längs med Stenbrohultsvägen och Skåneresan i Sävja 3. Förnågra år sedan planerades att bygga affärer och bostäder där som stoppades, men inte pgaprotester utan pga det låga intresset att bygga hos vederbörande byggbolag.Trots att flera föreningar och många Uppsalabor värnar om Linnés Historiska Landskap,så är de politiska planerna och besluten svåra och rent av omöjliga att stoppa eller attändra på. Ett sådant exempel är planerna att bygga bostäder längs med Luthagsesplandentrots de närboendes protester och förstörelsen av det lummiga grönområdet vidEconomicum.Det finns ingen enkel lösning för att få alla medborgare att värna om vår kultur och våratraditioner och för att få alla berörda parter att arbeta åt samma håll. I Sverige har vi hafthöga skatter länge men bristerna och de olika behoven blir inte mindre. Jag har märkt påmina vänner och bekanta att med hänsyn till detta anser de att kultur, natur och traditionerblir än mindre viktiga och nödvändiga. Vi måste mer och mer vara beredda att satsa påfrivilliga och ideella ekonomiska och personliga insatser för att värna om svensk kultur,traditioner och fina miljöer som Linnés Historiska Landskap.REFERENSERBerglund, Sven 2004 Soldat- och dragontorp, Danmarks Hembygdsförenings årskrift Uppsala s. 36-39Brugård, Gustav 1997 Linné som godsägare i Danmarks socken, Danmarks Hembygdsförenings årsskrift, Uppsala s.7Nygren, Arne 2005 Danmar k- där ska Uppsala växa, Danmarks Hembygds- förenings årsskrift, Uppsala s. 9-11Olson, Gunnar 1994 Linnés Sävja –utställning och örtagård byggs upp, Danmarks Hembygdsförenings årsskrift, Uppsala s. 11 Strandell, Birger 1989 Linnés Sävja, Uppsala s. 1-27
Mormor Avliden
Min mormor som tog mig som fosterbarn på 60 talet avled 2010 01 28 vid tolvtiden djupt saknad.
Gumman blev 91 min mamma+fem halvsyskon nere i Australien är underrättade.
Hon var häftig gumma med krut i svor som en borstbindare.
Hon ville inte dö innan hon sett Viktorias brölopp.
Vissa tv program var heliga då fick man ringa senare.
Hon hade röd morgonrock på sig samt solglasögon.
Lotta hennes dotters dotter Idji Marciel kunde inte sova pga alla tickande klockor hon gömde en klocka under en filt.
Eivor Viola Aspnäs född 1919 vila i frid vi saknar dig så mycket kramar!
Gumman blev 91 min mamma+fem halvsyskon nere i Australien är underrättade.
Hon var häftig gumma med krut i svor som en borstbindare.
Hon ville inte dö innan hon sett Viktorias brölopp.
Vissa tv program var heliga då fick man ringa senare.
Hon hade röd morgonrock på sig samt solglasögon.
Lotta hennes dotters dotter Idji Marciel kunde inte sova pga alla tickande klockor hon gömde en klocka under en filt.
Eivor Viola Aspnäs född 1919 vila i frid vi saknar dig så mycket kramar!
torsdag 28 januari 2010
Vargslakten
OM SRF
OM ROVDJUR
SRF AKTUELLT
SRF TYCKER
FAKTABANK
NYHETER
DEBATT
TIDNINGEN
REGIONER
FÄLTVERKSAMHET
KONTAKTA
BLI MEDLEM
STÖD SRF
LÄNKAR & LÄSTIPS
PRESSRUM
POSTORDER
HEM
PRESSMEDDELANDE 100105: Vargslakten i januari – en svart fläck i naturvårdens historia!
Många människor har reagerat häftigt och med stark avsky inför den massjakt på varg som de nyligen bevittnat via medierna, säger Svenska Rovdjursföreningen. Jakten, som enligt miljöminister Andreas Carlgrens ständigt upprepade mantra, skulle vara ”begränsad och strikt kontrollerad” innebar i själva verket att tusentals jägare både skadeskjutit djur och överskjutit de tilldelade kvoterna på över 10 % av stammen. I dagsläget oklart hur många.
– Svenska Rovdjursföreningen har aldrig fått så många reaktioner från så många människor från så vitt skilda boendeorter och professioner, som när det gått upp för svenska folket att regeringen öppnat dörrarna för massjakt på Sveriges fåtaliga vargar. Vi har på kort tid fått över 10 000 namnunderskrifter i protest mot jakten, säger Ann Dahlerus, generalsekretare i Svenska Rovdjursföreningen.
– Alliansen har haft så bråttom att infria 2006 års vallöfte om vargjakt inför valåret 2010 att de ordentliga förberedelser som var det minsta man kunde kräva inför den omstridda jakten fick stryka på foten. Varken Naturvårdsverket eller länsstyrelserna har fått tid för att kunna säkerställa att jakten gick av stapeln under sådana strikt kontrollerade former som situationen kräver, säger Krister Persson, ordförande i Svenska Rovdjursföreningen.
Ytterst ansvariga för jakten är de bägge centerpartistiska ministrarna Andreas Carlgen och Eskil Erlandsson, som med grumlig argumentation propagerar för jakten som om vore den i grunden något gott för vargstammen. Miljöministern har i flera mediainslag påstått att syftet med jakten är att skjuta djur som lider av genetiska defekter, förmodligen i syfte att få jakten att framstå som ”human” och framåtsyftande.
– Men han pratar mot bättre vetande. Vargarna har skjutits urskillningslöst och det fanns ingen plan för att rikta in jakten på några särskilda djur. Dessutom finns inga möjligheter att identifiera en varg som eventuellt skulle lida av några genetiska skador, vilket förhoppningsvis endast ett fåtal djur gör än så länge. Det är fullt friska vargar som skjutits. Att skjuta av mer än 10 % av vargstammen är självfallet ingen acceptabel strategi för att bevara en liten och starkt isolerad vargstam, säger Ann Dahlerus.
– De mest angelägna åtgärderna är att låta vargstammen växa tills den blir större och stabilare samt att tillåta vargetableringar även i Norrland där de idag är bannlysta. Genetisk kontakt på naturlig väg med den finsk-ryska stammen är absolut nödvändig för vargstammens överlevnad på sikt, säger Krister Persson.
Att döma av de reaktioner som kommit till Svenska Rovdjursföreningen under de senaste dagarna finner många människor det absurt att jakt på en akut hotad vargstam släpps till tusentals jägare samtidigt och äger rum under former som påminner om ett rent folknöje!
– I jägarled tycks man ha gått man ur huse för att jaga varg och rapporteringen ger intryck av att vargjakten ses som en riktig höjdpunkt. Mot bakgrund av de rovdjursfientliga stämningar som finns inom ett begränsat men stridbart segment inom jägarkåren har säkert kraven på att ställa upp i 25 minusgrader varit påtagliga, säger Anders Ekholm, regionansvarig för Svenska Rovdjursföreningen i Gävleborgs län.
Föreningen förväntar sig nu att myndigheterna grundligt utvärderar hur jakten organiserats och gått till i praktiken parallellt med en snabb utvärdering av konsekvenserna för vargstammen. Vilka djur är det som skjutits? Inbegriper det några avkommor till invandrare och hur ser läget ut för överlevande valpar i revir där föräldradjur skjutits?
För mer information kontakta:
Ann Dahlerus, generalsekreterare Svenska Rovdjursföreningen, tel 0768-500 653.
Krister Persson, ordförande Svenska Rovdjursföreningen, tel 070-643 88 69.
Anders Ekholm, regionansvarig Gävleborg Svenska Rovdjursföreningen, tel 026-29 51 10,
070-651 56 32.
Ladda ned pressmeddelandet via länken nedan.
http://www.rovdjur.se/pag,01,1,96,97,463.html
Publicerad: 2010-01-05
Svenska Rovdjursföreningen | Masthamnen, 116 30 Stockholm | tel 08-441 4117 | info@rovdjur.se
OM ROVDJUR
SRF AKTUELLT
SRF TYCKER
FAKTABANK
NYHETER
DEBATT
TIDNINGEN
REGIONER
FÄLTVERKSAMHET
KONTAKTA
BLI MEDLEM
STÖD SRF
LÄNKAR & LÄSTIPS
PRESSRUM
POSTORDER
HEM
PRESSMEDDELANDE 100105: Vargslakten i januari – en svart fläck i naturvårdens historia!
Många människor har reagerat häftigt och med stark avsky inför den massjakt på varg som de nyligen bevittnat via medierna, säger Svenska Rovdjursföreningen. Jakten, som enligt miljöminister Andreas Carlgrens ständigt upprepade mantra, skulle vara ”begränsad och strikt kontrollerad” innebar i själva verket att tusentals jägare både skadeskjutit djur och överskjutit de tilldelade kvoterna på över 10 % av stammen. I dagsläget oklart hur många.
– Svenska Rovdjursföreningen har aldrig fått så många reaktioner från så många människor från så vitt skilda boendeorter och professioner, som när det gått upp för svenska folket att regeringen öppnat dörrarna för massjakt på Sveriges fåtaliga vargar. Vi har på kort tid fått över 10 000 namnunderskrifter i protest mot jakten, säger Ann Dahlerus, generalsekretare i Svenska Rovdjursföreningen.
– Alliansen har haft så bråttom att infria 2006 års vallöfte om vargjakt inför valåret 2010 att de ordentliga förberedelser som var det minsta man kunde kräva inför den omstridda jakten fick stryka på foten. Varken Naturvårdsverket eller länsstyrelserna har fått tid för att kunna säkerställa att jakten gick av stapeln under sådana strikt kontrollerade former som situationen kräver, säger Krister Persson, ordförande i Svenska Rovdjursföreningen.
Ytterst ansvariga för jakten är de bägge centerpartistiska ministrarna Andreas Carlgen och Eskil Erlandsson, som med grumlig argumentation propagerar för jakten som om vore den i grunden något gott för vargstammen. Miljöministern har i flera mediainslag påstått att syftet med jakten är att skjuta djur som lider av genetiska defekter, förmodligen i syfte att få jakten att framstå som ”human” och framåtsyftande.
– Men han pratar mot bättre vetande. Vargarna har skjutits urskillningslöst och det fanns ingen plan för att rikta in jakten på några särskilda djur. Dessutom finns inga möjligheter att identifiera en varg som eventuellt skulle lida av några genetiska skador, vilket förhoppningsvis endast ett fåtal djur gör än så länge. Det är fullt friska vargar som skjutits. Att skjuta av mer än 10 % av vargstammen är självfallet ingen acceptabel strategi för att bevara en liten och starkt isolerad vargstam, säger Ann Dahlerus.
– De mest angelägna åtgärderna är att låta vargstammen växa tills den blir större och stabilare samt att tillåta vargetableringar även i Norrland där de idag är bannlysta. Genetisk kontakt på naturlig väg med den finsk-ryska stammen är absolut nödvändig för vargstammens överlevnad på sikt, säger Krister Persson.
Att döma av de reaktioner som kommit till Svenska Rovdjursföreningen under de senaste dagarna finner många människor det absurt att jakt på en akut hotad vargstam släpps till tusentals jägare samtidigt och äger rum under former som påminner om ett rent folknöje!
– I jägarled tycks man ha gått man ur huse för att jaga varg och rapporteringen ger intryck av att vargjakten ses som en riktig höjdpunkt. Mot bakgrund av de rovdjursfientliga stämningar som finns inom ett begränsat men stridbart segment inom jägarkåren har säkert kraven på att ställa upp i 25 minusgrader varit påtagliga, säger Anders Ekholm, regionansvarig för Svenska Rovdjursföreningen i Gävleborgs län.
Föreningen förväntar sig nu att myndigheterna grundligt utvärderar hur jakten organiserats och gått till i praktiken parallellt med en snabb utvärdering av konsekvenserna för vargstammen. Vilka djur är det som skjutits? Inbegriper det några avkommor till invandrare och hur ser läget ut för överlevande valpar i revir där föräldradjur skjutits?
För mer information kontakta:
Ann Dahlerus, generalsekreterare Svenska Rovdjursföreningen, tel 0768-500 653.
Krister Persson, ordförande Svenska Rovdjursföreningen, tel 070-643 88 69.
Anders Ekholm, regionansvarig Gävleborg Svenska Rovdjursföreningen, tel 026-29 51 10,
070-651 56 32.
Ladda ned pressmeddelandet via länken nedan.
http://www.rovdjur.se/pag,01,1,96,97,463.html
Publicerad: 2010-01-05
Svenska Rovdjursföreningen | Masthamnen, 116 30 Stockholm | tel 08-441 4117 | info@rovdjur.se
onsdag 27 januari 2010
tisdag 26 januari 2010
söndag 24 januari 2010
Fredrik Malm FP vill tillåta slakt utan bedövning
Motion 2007/08:MJ381 Religiös slakt
MER INFORMATION
Behandling av 2007/08:MJ381
MOT200708MJ381 (40 kbyte) Motion till riksdagen
2007/08:MJ381
av Fredrik Malm (fp)
Religiös slakt
--------------------------------------------------------------------------------
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om koscher- och halalslakt.
Motivering
14 § djurskyddslagen innehåller ett generellt förbud mot att slakta djur utan att först bedöva. Man får därför inte tappa blodet eller vidta några andra åtgärder förrän djuret är dött. Detta innebär att koscher- och halalslakt inte är tillåtet i Sverige.Den metod som används enligt judiska koscherföreskrifter och de muslimska föreskrifterna för halal kallas skäktning, vilket innebär att djuret slaktas genom att en rakbladsvass kniv förs i ett obrutet drag genom matstrupen, luftstrupen och halspulsådrorna. Vid koscher- och halalslakt är det utbildade slaktare som utför skäktningen. Detta innebär att djuret slaktas på ett skonsamt sätt eftersom det dör direkt vid det obrutna knivdraget. Avgörande är att djuret inte stressas under slakten och känner så lite smärta som möjligt.
Reglerna kring skäktning kallas på hebreiska ”tsaar baalei chayim” (att inte orsaka onödigt lidande för djuren). En korrekt genomförd skäktning är minst lika skonsam för djuret som en ”vanlig” slakt. Det råder i grunden ingen motsättning mellan religionsfrihet och djurskydd i denna fråga.
År 1933 förbjöds skäktning i Tyskland, strax efter det att Adolf Hitler hade tillträtt makten. Skäktning förbjöds i Sverige år 1937. I alla områden där nazisterna hade makt var skäktning förbjuden. Det går därför inte att bortse från att den svenska lagstiftningen var starkt påverkad av Hitlertyskland och den nazistiska regimen. Det är endast i Norge, Schweiz och Sverige som skäktningsmetoden vid slakt är förbjuden.
Det norska förbudet infördes, precis som det svenska, under den mörkaste tiden i Europas historia, när antisemitismen var på väg att iscensätta historiens värsta förbrytelse, Förintelsen. Det schweiziska förbudet infördes för mer än hundra år sedan, med syfte att förhindra att judar i större omfattning skulle bosätta sig i Schweiz. Detta trots att judar emanciperades i landet under andra halvan av 1800-talet.
I Sverige har vi totalförbud mot koscher- och halalslakt. Däremot accepterar vi att enskilda människor importerar kött från andra EU-länder, kött som är slaktat enligt koscher- och halalföreskrifterna. Dubbelmoralen i detta förfarande är att djurhållningen och djurtransporterna inte kan kontrolleras. Dessutom blir kostnaderna för det importerade köttet, både för staten och för individerna, betydligt högre.
I ett svenskt perspektiv är det också intressant att se på traditionella fenomen såsom älgjakt, där det jagas för nöjes skull och risken att djuret plågas när det dödas är mycket stor. Att koka kräftor och hummer levande är andra exempel. Det rimmar illa att se älgjakten som en svensk tradition värd att bevara och ta ledigt från jobbet för att delta i samtidigt som kosher- och halalslakt är förbjudet i lag.
Det är också viktigt att ett land som Sverige står upp för de minoriteter som lever här. Judar och muslimer får utstå fördomar i dag. Främlingsfientliga Sverigedemokraterna krävde i sitt valmanifest 2006 att ”alla former av religiös ritualslakt skall vara förbjuden, samt att import av produkter som framställts med metoder där djurplågeri förekommer skall förbjudas”. Det citerade stycket rör koscher- och halalslakt. Om ett sådant förslag skulle genomföras skulle det vara omöjligt för människor som håller koscher och halal att leva i Sverige. Sverige bör välja en annan väg och tillåta religiös slakt utan bedövning.
Frågan om religiös slakt bör ses i ljuset av religionsfriheten och den fria religionsutövningen, liksom den bör ses i ljuset av djurskydd. Här finns en obalans i dag, eftersom religiös slakt främst betraktas ur djurskyddssynpunkt. Religionsfriheten är lagstadgad i Sverige. Det bör också innebära att religiösa slaktmetoder tillåts i vårt land.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Stockholm den 4 oktober 2007
Fredrik Malm (fp)
MER INFORMATION
Behandling av 2007/08:MJ381
MOT200708MJ381 (40 kbyte) Motion till riksdagen
2007/08:MJ381
av Fredrik Malm (fp)
Religiös slakt
--------------------------------------------------------------------------------
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om koscher- och halalslakt.
Motivering
14 § djurskyddslagen innehåller ett generellt förbud mot att slakta djur utan att först bedöva. Man får därför inte tappa blodet eller vidta några andra åtgärder förrän djuret är dött. Detta innebär att koscher- och halalslakt inte är tillåtet i Sverige.Den metod som används enligt judiska koscherföreskrifter och de muslimska föreskrifterna för halal kallas skäktning, vilket innebär att djuret slaktas genom att en rakbladsvass kniv förs i ett obrutet drag genom matstrupen, luftstrupen och halspulsådrorna. Vid koscher- och halalslakt är det utbildade slaktare som utför skäktningen. Detta innebär att djuret slaktas på ett skonsamt sätt eftersom det dör direkt vid det obrutna knivdraget. Avgörande är att djuret inte stressas under slakten och känner så lite smärta som möjligt.
Reglerna kring skäktning kallas på hebreiska ”tsaar baalei chayim” (att inte orsaka onödigt lidande för djuren). En korrekt genomförd skäktning är minst lika skonsam för djuret som en ”vanlig” slakt. Det råder i grunden ingen motsättning mellan religionsfrihet och djurskydd i denna fråga.
År 1933 förbjöds skäktning i Tyskland, strax efter det att Adolf Hitler hade tillträtt makten. Skäktning förbjöds i Sverige år 1937. I alla områden där nazisterna hade makt var skäktning förbjuden. Det går därför inte att bortse från att den svenska lagstiftningen var starkt påverkad av Hitlertyskland och den nazistiska regimen. Det är endast i Norge, Schweiz och Sverige som skäktningsmetoden vid slakt är förbjuden.
Det norska förbudet infördes, precis som det svenska, under den mörkaste tiden i Europas historia, när antisemitismen var på väg att iscensätta historiens värsta förbrytelse, Förintelsen. Det schweiziska förbudet infördes för mer än hundra år sedan, med syfte att förhindra att judar i större omfattning skulle bosätta sig i Schweiz. Detta trots att judar emanciperades i landet under andra halvan av 1800-talet.
I Sverige har vi totalförbud mot koscher- och halalslakt. Däremot accepterar vi att enskilda människor importerar kött från andra EU-länder, kött som är slaktat enligt koscher- och halalföreskrifterna. Dubbelmoralen i detta förfarande är att djurhållningen och djurtransporterna inte kan kontrolleras. Dessutom blir kostnaderna för det importerade köttet, både för staten och för individerna, betydligt högre.
I ett svenskt perspektiv är det också intressant att se på traditionella fenomen såsom älgjakt, där det jagas för nöjes skull och risken att djuret plågas när det dödas är mycket stor. Att koka kräftor och hummer levande är andra exempel. Det rimmar illa att se älgjakten som en svensk tradition värd att bevara och ta ledigt från jobbet för att delta i samtidigt som kosher- och halalslakt är förbjudet i lag.
Det är också viktigt att ett land som Sverige står upp för de minoriteter som lever här. Judar och muslimer får utstå fördomar i dag. Främlingsfientliga Sverigedemokraterna krävde i sitt valmanifest 2006 att ”alla former av religiös ritualslakt skall vara förbjuden, samt att import av produkter som framställts med metoder där djurplågeri förekommer skall förbjudas”. Det citerade stycket rör koscher- och halalslakt. Om ett sådant förslag skulle genomföras skulle det vara omöjligt för människor som håller koscher och halal att leva i Sverige. Sverige bör välja en annan väg och tillåta religiös slakt utan bedövning.
Frågan om religiös slakt bör ses i ljuset av religionsfriheten och den fria religionsutövningen, liksom den bör ses i ljuset av djurskydd. Här finns en obalans i dag, eftersom religiös slakt främst betraktas ur djurskyddssynpunkt. Religionsfriheten är lagstadgad i Sverige. Det bör också innebära att religiösa slaktmetoder tillåts i vårt land.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Stockholm den 4 oktober 2007
Fredrik Malm (fp)
lördag 23 januari 2010
Är detta verkligen HMF?1995
lagen.nu
NyheterLagarDomarBegreppOm
NJA 1996 s. 577
En person, som bland människor på allmän plats burit vissa märken på sin klädsel med anknytning till nationalsocialistiska rörelser, har dömts för hets mot folkgrupp.
Allmän åklagare väckte vid Gotlands TR åtal mot B.B. född 1979, bl a, under åtalspunkt 1, för hets mot folkgrupp alternativt förargelseväckande beteende enligt följande gärningsbeskrivning: B.B. har d 30 nov 1995 utanför Åhlens på Österväg i Visby burit kläder med följande nazistsymboler synliga: solkors, kugghjul och sädesax, bältesspänne i form av solkors, märke för Frisinnade unionspartiet, metallmärke föreställande solkors, tygmärke örn med odalruna, pinsmärke föreställande Livets träd och pinsmärke föreställande odalrunan. Symbolerna representerar en våldsinriktad ideologi med förhärligande av den ariska rasen. Genom att bära dem har B.B. uppsåtligen spritt ett meddelande som uttrycker hot och missaktning för andra folkgrupper. – B.B. har i vart fall genom att bära dessa märken på allmän plats betett sig på sätt som varit ägnat att väcka förargelse hos allmänheten.
Till förtydligande av gärningsbeskrivningen uppgav åklagaren att märket för Frisinnade unionspartiet var identiskt med de först angivna symbolerna solkors, kugghjul och sädesax.
Åklagaren yrkade förverkande av de i beslag tagna märkena.
TR:n (ordf tingsfiskalen Schalin) anförde i dom d 29 mars 1996 under rubriken Domskäl angående åtalspunkt 1: När det gäller åtalet för hets mot folkgrupp så har B.B. medgett att han burit de angivna märkena men bestritt att dessa är att anse som nazistsymboler och att han genom att bära dem skulle ha gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp
På åklagarens begäran har målsägandeförhör hållits med polisassistenten K.N.
K.N. har i huvudsak uppgett följande. Den aktuella kvällen befann sig B.B. med några kamrater utanför Åhlens vid Östercentrum i Visby. B.B. bar svart keps, svart bomberjacka, svarta byxor och svarta kängor. På kepsen och jackan bar han de nu aktuella märkena och symbolerna. Platsen var väl upplyst och de märken han bar på sin klädsel var väl synliga. B.B:s jacka var uppknäppt och K.N. tror att även ett bältesspänne i form av ett solkors syntes. B.B. fick följa med till polisstationen där de märken han bar på sin keps och bomberjacka avlägsnades och togs i beslag. Även bältesspännet togs i beslag. B.B. lämnade därefter polisstationen och återförenade sig med sina kamrater. K.N. följde efter gruppen till taxi Öster vid Kung Magnus väg där han bad att få titta på innehållet i en väska som B.B. bar på. Väskan visade sig innehålla bl a ett baseballträ fullklottrat med rasistiska slagord. B.B. förklarade att det var hans baseballträ som han hade för att försvara sig med. K.N. tog baseballträet i beslag och lät B.B. och hans vänner avlägsna sig.
Närmare hörd över åtalet har B.B. uppgett i huvudsak följande. Han befann sig vid Åhlens i Östercentrum med några kamrater när en polisbil kom till platsen. Polismännen grep honom trots att han bad att få åka hem och ta av sig märkena. – B.B. anser sig vara antirasist. De märken han bar på sig den aktuella kvällen har inte någon främlingsfientlig innebörd. I vart fall saknar han kännedom om någon sådan innebörd. B.B. är emellertid asatroende. Märkena och symbolerna bör bedömas mot den bakgrunden. När det gäller de märken han bar den aktuella kvällen kan han säga följande. Tygmärket med en örn och en odalruna bar han på höger ärm. Odalrunan står för odling och kultur. Örnen är en bakgrundssymbol som har till uppgift att vaka över odalrunan. Ett metallmärke föreställande solkorset var fäst i jackans dragkedja. Solkorset symboliserar solens livgivande kraft. Märket för Frisinnade unionspartiet bar han på ena jackfickans utsida. Det Frisinnade unionspartiet är ett lokalt parti på Orust som inte framför några främlingsfientliga åsikter. Symbolen föreställande livets träd bar han också på jackan. Den ifrågavarande symbolen skall vara lyckobringande. På kepsen bar han ett metallmärke föreställande odalrunan. Bältesspännet i form av ett Northumberlandkors är en symbol för ett anglosachsiskt kungarike vars landområde idag hör till Storbritannien. Båltesspännet bars dessutom under en tröja och var därför inte synligt. När det slutligen gällde baseballträet så fick han tillbaka det av några kamrater den aktuella dagen. Den enda inskription han gjort på slagträet är ett solkors. De övriga inskriptionerna har hans kamrater gjort.
TR:ns bedömning. När det gäller åtalet för hets mot folkgrupp gör TR:n följande bedömning.
B.B. har i centrala delarna av Visby fullt synligt burit de märken och symboler på mössan och jackan som åklagaren har angett. Frågan är om han därigenom spridit ett sådant meddelande som utgör hets mot folkgrupp. Av förarbetena till bestämmelsen om hets mot folkgrupp framgår att ordet meddelande bör ges en vidsträckt innebörd och omfatta inte endast muntlig eller skriftlig framställning utan även t ex åtbörder eller framställning i bild som ej kan anses som skrift (NJA II 1970 s 531f). Detta torde, enligt TR:ns uppfattning, innebära att märken och andra symboler som bärs synliga på kläder kan utgöra sådant meddelande som bestämmelsen avser.
Vid bedömningen av om märkena utgjort ett sådant meddelande är B.B:s klädsel av betydelse. Av utredningen har framkommit att B.B. vid det aktuella tillfället bar svart keps, svart bomberjacka, svarta byxor och svarta kängor med stålhättor. På kepsen bar han ett märke i form av odalrunan. På jackans högra ärm bar han ett märke föreställande en örn sittande på en lagerkrans som omger odalrunan. l jackans dragkedja bar han ett märke i form av solkorset. På jackan bar han dessutom ett märke föreställande livets träd, eller livsrunan, och ett märke för frisinnade unionspartiet i form av solkorset omgivet av ett kugghjul och sädesax. Av redogörelsen framgår att B.B. varit klädd på ett sätt som i hög grad påminner om klädseln hos medlemmarna av de nationalsocialistiska så kallade stormavdelningarna (SA) och skyddsgrupperna (SS) i Tyskland på 1930- och 1940-talen.
Av de märken som B.B. burit påminner det som suttit på jackans högra ärm starkt om en av de vanligast förekommande nationalsocialistiska symbolerna i det tyska Tredje riket. Märket skiljer sig från den i Tyskland använda symbolen endast på så sätt att hakkorset är utbytt mot odalrunan. Enligt TR:ns mening är märket avsett att förmedla samma nationalsocialistiska budskap som den i Tyskland förekommande symbolen. Övriga märken har inte var för sig samma direkta anknytning till den nationalsocialistiska ideologin. I det förevarande fallet har de emellertid varit ägnade att förstärka det budskap som det först angivna märket har förmedlat. Nationalsocialismen kännetecknas av ett förhärligande av den nordiska rasen och ett mycket starkt förakt för andra folkgrupper vilket under det andra världskriget ledde till utrotning av flera miljoner människor främst av judisk härkomst. Genom att bära märkena på mössan och jackan har B.B. spridit meddelanden som uttrycker missaktning mot människor tillhörande andra folkgrupper än den nordiska - i synnerhet människor av judiskt ursprung. Detta kan han inte ha undgått att inse. Den omständigheten att B.B. när polis kom till platsen erbjöd sig att åka hem och ta av märkena befriar honom inte från ansvar för gärningen. Det gör inte heller det förhållandet att han några dagar före den nu aktuella händelsen av en polisman erhållit beskedet att bärande av märkena inte skulle medföra något straff. Åtalet för hets mot folkgrupp skall därför bifallas såvitt avser de märken som B.B. burit på jackan och på mössan. När det gäller bältesspännet så är det inte tillförlitligen utrett att det överhuvudtaget varit synligt vid det aktuella tillfället. Åtalet skall därför ogillas såvitt avser bältesspännet.
Det har inte framkommit att det meddelande som märkena inneburit fått någon större spridning. Mot bakgrund därav och med hänsyn till övriga omständigheter bör brottet bedömas som ringa.
TR:n fann B.B. skyldig också till förolämpning, våldsamt motstånd och ofredande samt till hets mot folkgrupp, bestående i vissa uttalanden under en debatt i en skola i Visby d 7 febr 1996.
Domslut. TR:n dömde B.B. enligt 16 kap 8 § BrB för hets mot folkgrupp
samt enligt 4 kap 7 §, 5 kap 3 § 1 st och 17 kap 4 § BrB för ofredande, förolämpning och våldsamt motstånd till 100 dagsböter å 30 kr.
De i beslag tagna märkena förklarades förverkade. Yrkandet om förverkande av ett bältesspänne ogillades.
B.B. överklagade i Svea HovR med yrkande bl a att åtalet för hets mot folkgrupp d 30 nov 1995 skulle ogillas och de i beslag tagna märkena återlämnas till honom.
Åklagaren bestred ändring.
HovR:n (hovrättsrådet Korfitsen, referent, tf hovrättsassessorn Törnqvist Norman och nämndemannen Breile) anförde i dom d 11 juni 1996 under rubriken Domskäl. rörande åtalspunkt 1: B.B. har i HovR:n lämnat i huvudsak samma uppgifter som vid TR:n. Han har förnekat att han genom att bära svarta kläder och de märken åtalet avser sökt att efterlikna någon uniform. Klädseln är enligt honom en "modegrej" och ett sätt att söka gemenskap. Däremot har han sökt att manifestera "tillhörighet till sitt folk".
Lika med TR:n finner HovR:n att de märken som B.B. burit måste bedömas med utgångspunkt från det samlade intryck märkena ger tillsammans med de kläder på vilka de anbringats och övriga omständigheter. Vad som förekommit i HovR:n föranleder då inte annan bedömning än TR:n gjort.
Domslut. HovR:n ändrade TR:ns domslut endast på det sättet att åtalet för ofredande lämnades utan bifall.
Hovrättsrådet Möller och nämndemannen Nilsson var skiljaktiga i fråga om åtalspunkt 1 och anförde: Åklagaren har i första hand påstått att B.B. genom att bära vissa kläder försedda med nazistsymboler gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp. Vid bedömning av frågan om detta utgör ett sådant brott bör först beaktas 2 kap 1 § regeringsformen enligt vilken varje medborgare gentemot det allmänna är tillförsäkrad bl a yttrandefrihet, dvs frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Enligt 12 och 13 §§ samma kap får emellertid yttrandefriheten under vissa förutsättningar begränsas. En sådan begränsning har gjorts genom att hets mot folkgrupp kriminaliserats i 16 kap 8 § BrB. Av det lagrummet kan dock inte direkt utläsas att B.B:s handlande utgör brott. Med hänsyn till den restriktivitet som skall iakttas när det gäller att tillämpa ett straffstadgande extensivt och mot bakgrund av den grundläggande bestämmelsen om individens yttrandefrihet anser vi att B.B:s förfarande - hur förkastligt det än må vara - ej kan anses utgöra hets mot folkgrupp.
Vad gäller åklagarens andrahandspåstående om förargelseväckande beteende får visserligen antas att B.B:s utstyrsel varit förargelseväckande. Straffbestämmelsen får emellertid inte tolkas så att den kommer att fungera som en yttrandefrihetsbegränsning (se prop 1975/76:209 s 142, jfr även Strahl i SvJT 1967 s 412). B.B. kan därför inte dömas för förargelseväckande beteende.
På grund av det ovan anförda anser vi att B.B. inte med stöd av nu gällande lag gjort sig skyldig till brott, varför åtalet skall ogillas i denna del.
Sedan B.B. överklagat HovR:ns dom meddelade HD prövningstillstånd beträffande dels ansvar enligt åtalspunkten 1 dels förverkande av märken som tagits i beslag dels ock påföljden men fann inte skäl att meddela prövningstillstånd i övrigt.
B.B. (offentlig försvarare advokaten K.J.) yrkade att han skulle frikännas från ansvar för hets mot folkgrupp och att i beslag tagna märken skulle återlämnas till honom. Han yrkade vidare att bötesstraffet skulle sättas ner.
Riksåklagaren bestred ändring.
Målet avgjordes efter huvudförhandling (Riksåklagaren genom byråchefen A.E.).
HD (JustR:n Knutsson, Solerud, Lambe, referent, och Lennander) beslöt följande dom: Domskäl. Riksåklagaren har i HD till komplettering av vad tidigare förekommit rörande de påtalade märkenas innebörd anfört: Örnen nyttjades av Nazi-Tyskland som symbol för den tyska staten. Den örn som fanns på märket på höger ärm var utförd på samma sätt som motsvarande nazistiska symbol. Detsamma gäller lagerkransen på samma märke. Odalrunan förekom som kännetecken för ett par av SSdivisionerna under andra världskriget. Den används nu i Sverige av Riksfronten, ett parti som står under inflytande av nationalsocialistiska ideer. Symbolen Livets träd förekom i Nazi-Tyskland inom SS-organisationen. Den är fortfarande i bruk inom en underavdelning av Riksfronten. Det i emblemet för Frisinnade unionspartiet - en utbrytning ur Nordiska rikspartiet - förekommande kugghjulet har sin motsvarighet i symbolen för ett nederländskt nationalsocialistiskt parti. Vad gäller kelterkorset eller solkorset står det som symbol för "vit makt".
Riksåklagaren har vidare hänvisat till det baseballträ som togs i beslag i anslutning till den åtalade händelsen och som är fullklottrat med symboler och slagord.
Straffbudet i 16 kap 8 § BrB rörande hets mot folkgrupp stadgar straff för den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. Bestämmelsen innebär en inskränkning i den envar medborgare genom 2 kap regeringsformen tillförsäkrade friheten att ge uttryck åt sina åsikter. Att det är fråga om ett undantag från en grundlagsskyddad rättighet ger en särskild anledning till restriktivitet vid tolkningen av bestämmelsen.
Mot den angivna bakgrunden har HD att ta ställning till om B.B. genom att bära märkena spritt ett meddelande i lagens mening. Lagstiftaren utgår från att meddelandet i huvudfallet sprids i skriftlig eller muntlig form. Men lagen har genom uttrycket "annat meddelande" givit ett visst utrymme för att med uttalanden likställa andra uttrycksformer. I förarbetena nämns som exempel åtbörder och framställning i bild som ej kan anses som skrift (NJA II 1970 s 531f). I den mån sådana indirekta åsiktsyttringar entydigt förmedlar ett budskap ligger det nära till hands att inrymma dem under lagrummet. En jämförbar indirekt åsiktsyttring kan vara bärande av emblem eller uppträdande i viss klädsel. Om emblemet och/eller klädseln otvetydigt ger en koppling till en viss åsiktsriktning är det befogat att se detta som ett meddelande i lagens mening.
Bland märkena på B.B:s klädsel ger örnen och lagerkransen på höger ärm genom sin likhet med symboler, frekvent använda i NaziTyskland, en tydlig koppling till Tredje riket. Vad gäller övriga märken är även dessa sådana att de kan - ehuru mindre allmänt kända - förknippas med symboler använda av nationalsocialistiska rörelser under 1930- och 1940-talen.
Vissa vid nyssnämnda tid förekommande symboler får idag anses vara starkt förknippade inte endast med de nämnda rörelserna i och för sig utan i hög grad också med ideerna om rasöverlägsenhet och rashat som ledde till förföljelse och utrotning särskilt av människor av judisk härkomst och som är intimt förbundna med dessa rörelsers ideologi. Exempel på en sådan symbol som, i linje med det sagda, numera också förknippas med en allmän nedvärdering av andra folkgrupper än den nordiska utgör hakkorset. Till väsentligen samma kategori får hänföras också det märke med örn och lagerkrans som B.B. bar. De övriga symboler som omfattas av åtalet är närmast ägnade att förstärka det budskap som örnmärket sålunda får anses förmedla. Det kan för övrigt anmärkas att bärande av märken som kanske inte ensamma kan anses sprida ett meddelande av angivet slag kan innebära en sådan spridning när de bärs tillsammans med t ex klädsel av viss färg och visst snitt.
Genom att bära märkena bland andra människor på den i gärningsbeskrivningen angivna platsen har B.B. spritt ett sådant budskap som nyss berörts. Detta måste han ha insett. Budskapet uttrycker missaktning av människor tillhörande andra folkgrupper än den nordiska. HovR:ns domslut skall fastställas.
Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.
JustR Gregozo var skiljaktig på sätt framgår av följande yttrande: För att någon skall kunna fällas till ansvar för brottet hets mot folkgrupp fordras det enligt 16 kap 8 § BrB att han i uttalande eller i annat meddelande som spritts har hotat eller uttryckt missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse.
Vad som i bestämmelsen sägs om meddelande ger utrymme för en förhållandevis vidsträckt innebörd. Meddelande bör sålunda kunna ske, förutom genom muntlig eller skriftlig framställning, också t ex genom bilder eller konstnärlig framställning; även åtbörder har ansetts kunna innefatta ett budskap och därmed utgöra ett meddelande. Mot bakgrund härav måste också bärande av märken och emblem kunna innefatta ett meddelande, om därmed förmedlas ett budskap om något förhållande.
De märken som B.B. burit på sin jacka och mössa har utgjort symboler som kan förknippas med den nationalsocialistiska, dvs nazistiska, rörelsen i Tyskland under 1930- och 1940-talen. Bärandet av märkena måste anses ge uttryck för en sympati för nämnda rörelse. B.B:s handlande får därmed anses innefatta ett meddelande i bestämmelsens mening. Genom att märkena har burits på allmän plats där andra personer uppehöll sig har meddelandet spritts.
För straffansvar krävs som nämnts vidare att meddelandet innebär uttryck för hot mot eller missaktning för en persongrupp med avseende på ras eller andra sådana egenskaper som berörts i det föregående. Vid bedömande av den närmare innebörden härav beträffande fall av nu förevarande slag bör särskilt beaktas följande förhållanden. Straffbestämmelsen utgör en inskränkning i yttrandefriheten. Det är fråga om ett allvarligt brott för vilket straffet är enbart fängelse, när inte brottet undantagsvis kan bedömas som ringa. Ifall åtgärder, som i och för sig enbart utgör sympatiyttring för en politisk eller liknande rörelse med mer eller mindre starka rasistiska inslag på sitt program, anses innefatta uttryck för sådant hot eller sådan missaktning som anges i bestämmelsen blir straffansvaret mycket långtgående. Bestämmelsen får då också en vag och oklar innebörd vilket kan föranleda betydande svårigheter i tillämpningen.
Mot bakgrund av vad nu sagts bör det för straffansvar vid bärande av märken eller symboler och andra liknande åtgärder krävas att hot mot eller missaktning för viss persongrupp har kommit till ett mera konkret och därmed klart och otvetydigt uttryck. En sådan tillämpning ligger också i linje med den restriktivitet som i 1970 års lagstiftningsärende avseende straffbestämmelsen uttalades av första lagutskottet i fråga om en annan aspekt på rekvisitet missaktning (ILU 1970:41, NJA II 1970 s 535). Utskottet framhöll att uttrycket måste tolkas med viss försiktighet samt att därunder inte borde innefattas alla uttalanden av nedsättande eller förnedrande natur, utan för straffbarhet borde krävas att det var fullt klart att uttalandet överskred gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion rörande folkgruppen i fråga. Dessa uttalanden åberopades också i 1982 års lagstiftningsärende rörande bestämmelsen (bet 1981/82JU41, NJA II 1982 s 145).
B.B:s bärande av de ifrågavarande märkena får, som nämnts i det föregående, anses ge uttryck för sympati för nazismen, oavsett vilken närmare inställning han själv haft till den rörelsen, och detta måste han ha insett. Oaktat handlandet på grund av den nazistiska rörelsens ideologi fört tanken även till dess ståndpunkt om andra rasers underlägsenhet och att andra därför kan ha känt sig kränkta, kan handlandet med hänsyn till märkenas beskaffenhet inte - vare sig märkena ses vart för sig eller i förening - anses ge ett tillräckligt klart uttryck för hot mot eller missaktning för någon persongrupp. Åtalet för hets mot folkgrupp kan därför - trots det klandervärda i beteendet - inte bifallas.
Överröstad härutinnan saknar jag anledning att uttala mig om andrahandsyrkandetiförverkandefrågan.
HD:s dom meddelades d 17 okt 1996 (mål nr B 3203/96).
MetadataDomstol
Högsta Domstolen
Avgörandedatum
1996-10-17
Målnummer
B3203-96
Lagrum
16 kap. 8 § brottsbalken (1962:700)
Litteratur
Sökord
Hets mot folkgrupp
Märke
Källa
DomstolsverketRättsfall som hänvisar till detta (5)NJA 2005 s. 805: I en predikan har gjorts nedsättande uttalanden om homosexuella. Åtal för hets mot folkgrupp har ogillats med hänvisning till Europakonventionens artiklar 9 och 10.
NJA 2006 s. 467: Ett flygblad som spritts i en skola har innehållit uttalanden om homosexuella. Fråga om spridningen är att bedöma som hets mot folkgrupp. (Jfr NJA 2005 s. 805.)
RH 1997:28: Bärande av armbindel med nazistiskt hakkors har i och för sig ansetts kunna innebära meddelande som avses i 16 kap. 8 § brottsbalken. Åtal för hets mot folkgrupp har dock ogillats, då det inte visats...
RH 1997:53: Nazistisk demonstration med nazistiska symboler, romerska hälsningar, Sieg-Heil-rop och tal har befunnits utgöra spridning av ett budskap som uttrycker missaktning och hot mot andra folkgrupper (hets...
RH 1998:77: Fråga om rasistiskt meddelande, förmedlat genom bärande av en armbindel med nazistisk symbol, har spritts i den mening som avses i 16 kap. 8 § brottsbalken.
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation
NyheterLagarDomarBegreppOm
NJA 1996 s. 577
En person, som bland människor på allmän plats burit vissa märken på sin klädsel med anknytning till nationalsocialistiska rörelser, har dömts för hets mot folkgrupp.
Allmän åklagare väckte vid Gotlands TR åtal mot B.B. född 1979, bl a, under åtalspunkt 1, för hets mot folkgrupp alternativt förargelseväckande beteende enligt följande gärningsbeskrivning: B.B. har d 30 nov 1995 utanför Åhlens på Österväg i Visby burit kläder med följande nazistsymboler synliga: solkors, kugghjul och sädesax, bältesspänne i form av solkors, märke för Frisinnade unionspartiet, metallmärke föreställande solkors, tygmärke örn med odalruna, pinsmärke föreställande Livets träd och pinsmärke föreställande odalrunan. Symbolerna representerar en våldsinriktad ideologi med förhärligande av den ariska rasen. Genom att bära dem har B.B. uppsåtligen spritt ett meddelande som uttrycker hot och missaktning för andra folkgrupper. – B.B. har i vart fall genom att bära dessa märken på allmän plats betett sig på sätt som varit ägnat att väcka förargelse hos allmänheten.
Till förtydligande av gärningsbeskrivningen uppgav åklagaren att märket för Frisinnade unionspartiet var identiskt med de först angivna symbolerna solkors, kugghjul och sädesax.
Åklagaren yrkade förverkande av de i beslag tagna märkena.
TR:n (ordf tingsfiskalen Schalin) anförde i dom d 29 mars 1996 under rubriken Domskäl angående åtalspunkt 1: När det gäller åtalet för hets mot folkgrupp så har B.B. medgett att han burit de angivna märkena men bestritt att dessa är att anse som nazistsymboler och att han genom att bära dem skulle ha gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp
På åklagarens begäran har målsägandeförhör hållits med polisassistenten K.N.
K.N. har i huvudsak uppgett följande. Den aktuella kvällen befann sig B.B. med några kamrater utanför Åhlens vid Östercentrum i Visby. B.B. bar svart keps, svart bomberjacka, svarta byxor och svarta kängor. På kepsen och jackan bar han de nu aktuella märkena och symbolerna. Platsen var väl upplyst och de märken han bar på sin klädsel var väl synliga. B.B:s jacka var uppknäppt och K.N. tror att även ett bältesspänne i form av ett solkors syntes. B.B. fick följa med till polisstationen där de märken han bar på sin keps och bomberjacka avlägsnades och togs i beslag. Även bältesspännet togs i beslag. B.B. lämnade därefter polisstationen och återförenade sig med sina kamrater. K.N. följde efter gruppen till taxi Öster vid Kung Magnus väg där han bad att få titta på innehållet i en väska som B.B. bar på. Väskan visade sig innehålla bl a ett baseballträ fullklottrat med rasistiska slagord. B.B. förklarade att det var hans baseballträ som han hade för att försvara sig med. K.N. tog baseballträet i beslag och lät B.B. och hans vänner avlägsna sig.
Närmare hörd över åtalet har B.B. uppgett i huvudsak följande. Han befann sig vid Åhlens i Östercentrum med några kamrater när en polisbil kom till platsen. Polismännen grep honom trots att han bad att få åka hem och ta av sig märkena. – B.B. anser sig vara antirasist. De märken han bar på sig den aktuella kvällen har inte någon främlingsfientlig innebörd. I vart fall saknar han kännedom om någon sådan innebörd. B.B. är emellertid asatroende. Märkena och symbolerna bör bedömas mot den bakgrunden. När det gäller de märken han bar den aktuella kvällen kan han säga följande. Tygmärket med en örn och en odalruna bar han på höger ärm. Odalrunan står för odling och kultur. Örnen är en bakgrundssymbol som har till uppgift att vaka över odalrunan. Ett metallmärke föreställande solkorset var fäst i jackans dragkedja. Solkorset symboliserar solens livgivande kraft. Märket för Frisinnade unionspartiet bar han på ena jackfickans utsida. Det Frisinnade unionspartiet är ett lokalt parti på Orust som inte framför några främlingsfientliga åsikter. Symbolen föreställande livets träd bar han också på jackan. Den ifrågavarande symbolen skall vara lyckobringande. På kepsen bar han ett metallmärke föreställande odalrunan. Bältesspännet i form av ett Northumberlandkors är en symbol för ett anglosachsiskt kungarike vars landområde idag hör till Storbritannien. Båltesspännet bars dessutom under en tröja och var därför inte synligt. När det slutligen gällde baseballträet så fick han tillbaka det av några kamrater den aktuella dagen. Den enda inskription han gjort på slagträet är ett solkors. De övriga inskriptionerna har hans kamrater gjort.
TR:ns bedömning. När det gäller åtalet för hets mot folkgrupp gör TR:n följande bedömning.
B.B. har i centrala delarna av Visby fullt synligt burit de märken och symboler på mössan och jackan som åklagaren har angett. Frågan är om han därigenom spridit ett sådant meddelande som utgör hets mot folkgrupp. Av förarbetena till bestämmelsen om hets mot folkgrupp framgår att ordet meddelande bör ges en vidsträckt innebörd och omfatta inte endast muntlig eller skriftlig framställning utan även t ex åtbörder eller framställning i bild som ej kan anses som skrift (NJA II 1970 s 531f). Detta torde, enligt TR:ns uppfattning, innebära att märken och andra symboler som bärs synliga på kläder kan utgöra sådant meddelande som bestämmelsen avser.
Vid bedömningen av om märkena utgjort ett sådant meddelande är B.B:s klädsel av betydelse. Av utredningen har framkommit att B.B. vid det aktuella tillfället bar svart keps, svart bomberjacka, svarta byxor och svarta kängor med stålhättor. På kepsen bar han ett märke i form av odalrunan. På jackans högra ärm bar han ett märke föreställande en örn sittande på en lagerkrans som omger odalrunan. l jackans dragkedja bar han ett märke i form av solkorset. På jackan bar han dessutom ett märke föreställande livets träd, eller livsrunan, och ett märke för frisinnade unionspartiet i form av solkorset omgivet av ett kugghjul och sädesax. Av redogörelsen framgår att B.B. varit klädd på ett sätt som i hög grad påminner om klädseln hos medlemmarna av de nationalsocialistiska så kallade stormavdelningarna (SA) och skyddsgrupperna (SS) i Tyskland på 1930- och 1940-talen.
Av de märken som B.B. burit påminner det som suttit på jackans högra ärm starkt om en av de vanligast förekommande nationalsocialistiska symbolerna i det tyska Tredje riket. Märket skiljer sig från den i Tyskland använda symbolen endast på så sätt att hakkorset är utbytt mot odalrunan. Enligt TR:ns mening är märket avsett att förmedla samma nationalsocialistiska budskap som den i Tyskland förekommande symbolen. Övriga märken har inte var för sig samma direkta anknytning till den nationalsocialistiska ideologin. I det förevarande fallet har de emellertid varit ägnade att förstärka det budskap som det först angivna märket har förmedlat. Nationalsocialismen kännetecknas av ett förhärligande av den nordiska rasen och ett mycket starkt förakt för andra folkgrupper vilket under det andra världskriget ledde till utrotning av flera miljoner människor främst av judisk härkomst. Genom att bära märkena på mössan och jackan har B.B. spridit meddelanden som uttrycker missaktning mot människor tillhörande andra folkgrupper än den nordiska - i synnerhet människor av judiskt ursprung. Detta kan han inte ha undgått att inse. Den omständigheten att B.B. när polis kom till platsen erbjöd sig att åka hem och ta av märkena befriar honom inte från ansvar för gärningen. Det gör inte heller det förhållandet att han några dagar före den nu aktuella händelsen av en polisman erhållit beskedet att bärande av märkena inte skulle medföra något straff. Åtalet för hets mot folkgrupp skall därför bifallas såvitt avser de märken som B.B. burit på jackan och på mössan. När det gäller bältesspännet så är det inte tillförlitligen utrett att det överhuvudtaget varit synligt vid det aktuella tillfället. Åtalet skall därför ogillas såvitt avser bältesspännet.
Det har inte framkommit att det meddelande som märkena inneburit fått någon större spridning. Mot bakgrund därav och med hänsyn till övriga omständigheter bör brottet bedömas som ringa.
TR:n fann B.B. skyldig också till förolämpning, våldsamt motstånd och ofredande samt till hets mot folkgrupp, bestående i vissa uttalanden under en debatt i en skola i Visby d 7 febr 1996.
Domslut. TR:n dömde B.B. enligt 16 kap 8 § BrB för hets mot folkgrupp
samt enligt 4 kap 7 §, 5 kap 3 § 1 st och 17 kap 4 § BrB för ofredande, förolämpning och våldsamt motstånd till 100 dagsböter å 30 kr.
De i beslag tagna märkena förklarades förverkade. Yrkandet om förverkande av ett bältesspänne ogillades.
B.B. överklagade i Svea HovR med yrkande bl a att åtalet för hets mot folkgrupp d 30 nov 1995 skulle ogillas och de i beslag tagna märkena återlämnas till honom.
Åklagaren bestred ändring.
HovR:n (hovrättsrådet Korfitsen, referent, tf hovrättsassessorn Törnqvist Norman och nämndemannen Breile) anförde i dom d 11 juni 1996 under rubriken Domskäl. rörande åtalspunkt 1: B.B. har i HovR:n lämnat i huvudsak samma uppgifter som vid TR:n. Han har förnekat att han genom att bära svarta kläder och de märken åtalet avser sökt att efterlikna någon uniform. Klädseln är enligt honom en "modegrej" och ett sätt att söka gemenskap. Däremot har han sökt att manifestera "tillhörighet till sitt folk".
Lika med TR:n finner HovR:n att de märken som B.B. burit måste bedömas med utgångspunkt från det samlade intryck märkena ger tillsammans med de kläder på vilka de anbringats och övriga omständigheter. Vad som förekommit i HovR:n föranleder då inte annan bedömning än TR:n gjort.
Domslut. HovR:n ändrade TR:ns domslut endast på det sättet att åtalet för ofredande lämnades utan bifall.
Hovrättsrådet Möller och nämndemannen Nilsson var skiljaktiga i fråga om åtalspunkt 1 och anförde: Åklagaren har i första hand påstått att B.B. genom att bära vissa kläder försedda med nazistsymboler gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp. Vid bedömning av frågan om detta utgör ett sådant brott bör först beaktas 2 kap 1 § regeringsformen enligt vilken varje medborgare gentemot det allmänna är tillförsäkrad bl a yttrandefrihet, dvs frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Enligt 12 och 13 §§ samma kap får emellertid yttrandefriheten under vissa förutsättningar begränsas. En sådan begränsning har gjorts genom att hets mot folkgrupp kriminaliserats i 16 kap 8 § BrB. Av det lagrummet kan dock inte direkt utläsas att B.B:s handlande utgör brott. Med hänsyn till den restriktivitet som skall iakttas när det gäller att tillämpa ett straffstadgande extensivt och mot bakgrund av den grundläggande bestämmelsen om individens yttrandefrihet anser vi att B.B:s förfarande - hur förkastligt det än må vara - ej kan anses utgöra hets mot folkgrupp.
Vad gäller åklagarens andrahandspåstående om förargelseväckande beteende får visserligen antas att B.B:s utstyrsel varit förargelseväckande. Straffbestämmelsen får emellertid inte tolkas så att den kommer att fungera som en yttrandefrihetsbegränsning (se prop 1975/76:209 s 142, jfr även Strahl i SvJT 1967 s 412). B.B. kan därför inte dömas för förargelseväckande beteende.
På grund av det ovan anförda anser vi att B.B. inte med stöd av nu gällande lag gjort sig skyldig till brott, varför åtalet skall ogillas i denna del.
Sedan B.B. överklagat HovR:ns dom meddelade HD prövningstillstånd beträffande dels ansvar enligt åtalspunkten 1 dels förverkande av märken som tagits i beslag dels ock påföljden men fann inte skäl att meddela prövningstillstånd i övrigt.
B.B. (offentlig försvarare advokaten K.J.) yrkade att han skulle frikännas från ansvar för hets mot folkgrupp och att i beslag tagna märken skulle återlämnas till honom. Han yrkade vidare att bötesstraffet skulle sättas ner.
Riksåklagaren bestred ändring.
Målet avgjordes efter huvudförhandling (Riksåklagaren genom byråchefen A.E.).
HD (JustR:n Knutsson, Solerud, Lambe, referent, och Lennander) beslöt följande dom: Domskäl. Riksåklagaren har i HD till komplettering av vad tidigare förekommit rörande de påtalade märkenas innebörd anfört: Örnen nyttjades av Nazi-Tyskland som symbol för den tyska staten. Den örn som fanns på märket på höger ärm var utförd på samma sätt som motsvarande nazistiska symbol. Detsamma gäller lagerkransen på samma märke. Odalrunan förekom som kännetecken för ett par av SSdivisionerna under andra världskriget. Den används nu i Sverige av Riksfronten, ett parti som står under inflytande av nationalsocialistiska ideer. Symbolen Livets träd förekom i Nazi-Tyskland inom SS-organisationen. Den är fortfarande i bruk inom en underavdelning av Riksfronten. Det i emblemet för Frisinnade unionspartiet - en utbrytning ur Nordiska rikspartiet - förekommande kugghjulet har sin motsvarighet i symbolen för ett nederländskt nationalsocialistiskt parti. Vad gäller kelterkorset eller solkorset står det som symbol för "vit makt".
Riksåklagaren har vidare hänvisat till det baseballträ som togs i beslag i anslutning till den åtalade händelsen och som är fullklottrat med symboler och slagord.
Straffbudet i 16 kap 8 § BrB rörande hets mot folkgrupp stadgar straff för den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. Bestämmelsen innebär en inskränkning i den envar medborgare genom 2 kap regeringsformen tillförsäkrade friheten att ge uttryck åt sina åsikter. Att det är fråga om ett undantag från en grundlagsskyddad rättighet ger en särskild anledning till restriktivitet vid tolkningen av bestämmelsen.
Mot den angivna bakgrunden har HD att ta ställning till om B.B. genom att bära märkena spritt ett meddelande i lagens mening. Lagstiftaren utgår från att meddelandet i huvudfallet sprids i skriftlig eller muntlig form. Men lagen har genom uttrycket "annat meddelande" givit ett visst utrymme för att med uttalanden likställa andra uttrycksformer. I förarbetena nämns som exempel åtbörder och framställning i bild som ej kan anses som skrift (NJA II 1970 s 531f). I den mån sådana indirekta åsiktsyttringar entydigt förmedlar ett budskap ligger det nära till hands att inrymma dem under lagrummet. En jämförbar indirekt åsiktsyttring kan vara bärande av emblem eller uppträdande i viss klädsel. Om emblemet och/eller klädseln otvetydigt ger en koppling till en viss åsiktsriktning är det befogat att se detta som ett meddelande i lagens mening.
Bland märkena på B.B:s klädsel ger örnen och lagerkransen på höger ärm genom sin likhet med symboler, frekvent använda i NaziTyskland, en tydlig koppling till Tredje riket. Vad gäller övriga märken är även dessa sådana att de kan - ehuru mindre allmänt kända - förknippas med symboler använda av nationalsocialistiska rörelser under 1930- och 1940-talen.
Vissa vid nyssnämnda tid förekommande symboler får idag anses vara starkt förknippade inte endast med de nämnda rörelserna i och för sig utan i hög grad också med ideerna om rasöverlägsenhet och rashat som ledde till förföljelse och utrotning särskilt av människor av judisk härkomst och som är intimt förbundna med dessa rörelsers ideologi. Exempel på en sådan symbol som, i linje med det sagda, numera också förknippas med en allmän nedvärdering av andra folkgrupper än den nordiska utgör hakkorset. Till väsentligen samma kategori får hänföras också det märke med örn och lagerkrans som B.B. bar. De övriga symboler som omfattas av åtalet är närmast ägnade att förstärka det budskap som örnmärket sålunda får anses förmedla. Det kan för övrigt anmärkas att bärande av märken som kanske inte ensamma kan anses sprida ett meddelande av angivet slag kan innebära en sådan spridning när de bärs tillsammans med t ex klädsel av viss färg och visst snitt.
Genom att bära märkena bland andra människor på den i gärningsbeskrivningen angivna platsen har B.B. spritt ett sådant budskap som nyss berörts. Detta måste han ha insett. Budskapet uttrycker missaktning av människor tillhörande andra folkgrupper än den nordiska. HovR:ns domslut skall fastställas.
Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.
JustR Gregozo var skiljaktig på sätt framgår av följande yttrande: För att någon skall kunna fällas till ansvar för brottet hets mot folkgrupp fordras det enligt 16 kap 8 § BrB att han i uttalande eller i annat meddelande som spritts har hotat eller uttryckt missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse.
Vad som i bestämmelsen sägs om meddelande ger utrymme för en förhållandevis vidsträckt innebörd. Meddelande bör sålunda kunna ske, förutom genom muntlig eller skriftlig framställning, också t ex genom bilder eller konstnärlig framställning; även åtbörder har ansetts kunna innefatta ett budskap och därmed utgöra ett meddelande. Mot bakgrund härav måste också bärande av märken och emblem kunna innefatta ett meddelande, om därmed förmedlas ett budskap om något förhållande.
De märken som B.B. burit på sin jacka och mössa har utgjort symboler som kan förknippas med den nationalsocialistiska, dvs nazistiska, rörelsen i Tyskland under 1930- och 1940-talen. Bärandet av märkena måste anses ge uttryck för en sympati för nämnda rörelse. B.B:s handlande får därmed anses innefatta ett meddelande i bestämmelsens mening. Genom att märkena har burits på allmän plats där andra personer uppehöll sig har meddelandet spritts.
För straffansvar krävs som nämnts vidare att meddelandet innebär uttryck för hot mot eller missaktning för en persongrupp med avseende på ras eller andra sådana egenskaper som berörts i det föregående. Vid bedömande av den närmare innebörden härav beträffande fall av nu förevarande slag bör särskilt beaktas följande förhållanden. Straffbestämmelsen utgör en inskränkning i yttrandefriheten. Det är fråga om ett allvarligt brott för vilket straffet är enbart fängelse, när inte brottet undantagsvis kan bedömas som ringa. Ifall åtgärder, som i och för sig enbart utgör sympatiyttring för en politisk eller liknande rörelse med mer eller mindre starka rasistiska inslag på sitt program, anses innefatta uttryck för sådant hot eller sådan missaktning som anges i bestämmelsen blir straffansvaret mycket långtgående. Bestämmelsen får då också en vag och oklar innebörd vilket kan föranleda betydande svårigheter i tillämpningen.
Mot bakgrund av vad nu sagts bör det för straffansvar vid bärande av märken eller symboler och andra liknande åtgärder krävas att hot mot eller missaktning för viss persongrupp har kommit till ett mera konkret och därmed klart och otvetydigt uttryck. En sådan tillämpning ligger också i linje med den restriktivitet som i 1970 års lagstiftningsärende avseende straffbestämmelsen uttalades av första lagutskottet i fråga om en annan aspekt på rekvisitet missaktning (ILU 1970:41, NJA II 1970 s 535). Utskottet framhöll att uttrycket måste tolkas med viss försiktighet samt att därunder inte borde innefattas alla uttalanden av nedsättande eller förnedrande natur, utan för straffbarhet borde krävas att det var fullt klart att uttalandet överskred gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion rörande folkgruppen i fråga. Dessa uttalanden åberopades också i 1982 års lagstiftningsärende rörande bestämmelsen (bet 1981/82JU41, NJA II 1982 s 145).
B.B:s bärande av de ifrågavarande märkena får, som nämnts i det föregående, anses ge uttryck för sympati för nazismen, oavsett vilken närmare inställning han själv haft till den rörelsen, och detta måste han ha insett. Oaktat handlandet på grund av den nazistiska rörelsens ideologi fört tanken även till dess ståndpunkt om andra rasers underlägsenhet och att andra därför kan ha känt sig kränkta, kan handlandet med hänsyn till märkenas beskaffenhet inte - vare sig märkena ses vart för sig eller i förening - anses ge ett tillräckligt klart uttryck för hot mot eller missaktning för någon persongrupp. Åtalet för hets mot folkgrupp kan därför - trots det klandervärda i beteendet - inte bifallas.
Överröstad härutinnan saknar jag anledning att uttala mig om andrahandsyrkandetiförverkandefrågan.
HD:s dom meddelades d 17 okt 1996 (mål nr B 3203/96).
MetadataDomstol
Högsta Domstolen
Avgörandedatum
1996-10-17
Målnummer
B3203-96
Lagrum
16 kap. 8 § brottsbalken (1962:700)
Litteratur
Sökord
Hets mot folkgrupp
Märke
Källa
DomstolsverketRättsfall som hänvisar till detta (5)NJA 2005 s. 805: I en predikan har gjorts nedsättande uttalanden om homosexuella. Åtal för hets mot folkgrupp har ogillats med hänvisning till Europakonventionens artiklar 9 och 10.
NJA 2006 s. 467: Ett flygblad som spritts i en skola har innehållit uttalanden om homosexuella. Fråga om spridningen är att bedöma som hets mot folkgrupp. (Jfr NJA 2005 s. 805.)
RH 1997:28: Bärande av armbindel med nazistiskt hakkors har i och för sig ansetts kunna innebära meddelande som avses i 16 kap. 8 § brottsbalken. Åtal för hets mot folkgrupp har dock ogillats, då det inte visats...
RH 1997:53: Nazistisk demonstration med nazistiska symboler, romerska hälsningar, Sieg-Heil-rop och tal har befunnits utgöra spridning av ett budskap som uttrycker missaktning och hot mot andra folkgrupper (hets...
RH 1998:77: Fråga om rasistiskt meddelande, förmedlat genom bärande av en armbindel med nazistisk symbol, har spritts i den mening som avses i 16 kap. 8 § brottsbalken.
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation
Nils-Eric Hennix 2010 01 23
Om landsförrädaren Bengt Westerberg som kostat skattebetalarna minst en miljard kr ( 1000.000.000 kr ) på grund av alla bidragsberoende och kriminella invandrare han som politiker släppt in i landet. Palme fick sitt straff för samma gärning, via ryggskott. Finns det en Gud så bör han även straffa Bengt Westerberg.
2010-01-23 Saxat ur Svenskbladet
INTERNETGRUPPERNA Fw:
John Wilthorn: Vid en återblick i Svensk Historia kan jag inte finna någon som skadat vårt land mer än Olof Palme och Bengt Westerberg.
Med tanke på hur lite som kommer fram av gåvan till det avsedda kan jag inte tänka mig att skänka ens en krona till
RÖDA KORSET …så nog ligger det en hel del i nedanstående satir:
Lördag
23 Januari 2010
Sök på svenskbladet.se
Bengt Westerberg är beredd att göra vad som helst för att få tag på dina pengar.
Bengt Westerberg vill ha dina pengar
Publicerad: 2010-01-21
Tipsa andra:
Polis över hela landet var under torsdagen extra uppmärksamma sedan ett larm gått ut om att den före detta Folkpartiledaren Bengt Westerberg vill ha alla pengar i hela Sverige, eller åtminstone så mycket han kan få tag på. Privatpersoner uppmanas nu att gömma sina värdesaker väl och att inte förvara mer än små summor pengar hemma.
Bengt Westerberg erhåller i egenskap av ordförande i Röda Korset 822.000 kronor, detta är förutom en miljon kronor vardera i styrelsearvode från Bibliotekstjänst, Svenska Petroleuminstitutet, Cirkus Cirkör AB, Sveriges författarfond samt Patientförsäkringsföreningen, utöver detta tillkommer hans pension som före detta folkvald om 25.000 kronor/månaden.
Enligt uppgifter från Rikspolisens operationära avdelning finns dock nu starka skäl att tro att Bengt Westerberg inte är nöjd med denna summa pengar, utan i denna stund planerar för hur han ska komma åt just dina pengar. Sven-Åke Kjellin, kommissarie och presschef vid Rikspolisen berättar;
- Vi har uppgifter som tyder på att Bengt Westerberg inte kommer att sluta samla på sig pengar förrän han tömt den sista spargrisen i hela Sverige.
- Därför ber vi folk att vara uppmärksamma på ifall Bengt Westerberg rör sig i deras grannskap. Se till att låsa alla dörrar och fönster, glöm inte heller att låsa altandörrar, eftersom detta gör det svårare för Bengt Westerberg att komma in i er bostad, berättar kommissarie Sven-Åke Kjellin.
Psykologiexperten Göran Stollerud vid Lunds Universitet är osäker på om Bengt Westerbergs beteende beror på pengalust, en empatistörning eller en medfödd girighet att vilja samla på blankpolerade föremål;
- Förmodligen är det en blandning av alla tre, det viktiga nu är att privatpersoner och företag ser till att skydda sina tillgångar så att inte Bengt Westerberg kommer i närhetan av dem.
- Jag undrar förresten hur mycket kan man åstadkomma på Haiti med 822.000 kronor? tillägger Göran Stollerud fundersamt.
------------------------------------------------------------------------------------------------
Var Christer Petterson utsänd av Gud för att fimpa Palme?
2010-01-23 Saxat ur Svenskbladet
INTERNETGRUPPERNA Fw:
John Wilthorn: Vid en återblick i Svensk Historia kan jag inte finna någon som skadat vårt land mer än Olof Palme och Bengt Westerberg.
Med tanke på hur lite som kommer fram av gåvan till det avsedda kan jag inte tänka mig att skänka ens en krona till
RÖDA KORSET …så nog ligger det en hel del i nedanstående satir:
Lördag
23 Januari 2010
Sök på svenskbladet.se
Bengt Westerberg är beredd att göra vad som helst för att få tag på dina pengar.
Bengt Westerberg vill ha dina pengar
Publicerad: 2010-01-21
Tipsa andra:
Polis över hela landet var under torsdagen extra uppmärksamma sedan ett larm gått ut om att den före detta Folkpartiledaren Bengt Westerberg vill ha alla pengar i hela Sverige, eller åtminstone så mycket han kan få tag på. Privatpersoner uppmanas nu att gömma sina värdesaker väl och att inte förvara mer än små summor pengar hemma.
Bengt Westerberg erhåller i egenskap av ordförande i Röda Korset 822.000 kronor, detta är förutom en miljon kronor vardera i styrelsearvode från Bibliotekstjänst, Svenska Petroleuminstitutet, Cirkus Cirkör AB, Sveriges författarfond samt Patientförsäkringsföreningen, utöver detta tillkommer hans pension som före detta folkvald om 25.000 kronor/månaden.
Enligt uppgifter från Rikspolisens operationära avdelning finns dock nu starka skäl att tro att Bengt Westerberg inte är nöjd med denna summa pengar, utan i denna stund planerar för hur han ska komma åt just dina pengar. Sven-Åke Kjellin, kommissarie och presschef vid Rikspolisen berättar;
- Vi har uppgifter som tyder på att Bengt Westerberg inte kommer att sluta samla på sig pengar förrän han tömt den sista spargrisen i hela Sverige.
- Därför ber vi folk att vara uppmärksamma på ifall Bengt Westerberg rör sig i deras grannskap. Se till att låsa alla dörrar och fönster, glöm inte heller att låsa altandörrar, eftersom detta gör det svårare för Bengt Westerberg att komma in i er bostad, berättar kommissarie Sven-Åke Kjellin.
Psykologiexperten Göran Stollerud vid Lunds Universitet är osäker på om Bengt Westerbergs beteende beror på pengalust, en empatistörning eller en medfödd girighet att vilja samla på blankpolerade föremål;
- Förmodligen är det en blandning av alla tre, det viktiga nu är att privatpersoner och företag ser till att skydda sina tillgångar så att inte Bengt Westerberg kommer i närhetan av dem.
- Jag undrar förresten hur mycket kan man åstadkomma på Haiti med 822.000 kronor? tillägger Göran Stollerud fundersamt.
------------------------------------------------------------------------------------------------
Var Christer Petterson utsänd av Gud för att fimpa Palme?
fredag 22 januari 2010
torsdag 21 januari 2010
onsdag 20 januari 2010
tisdag 19 januari 2010
Paul Fromm
What is "Political Correctness"?
William S. Lind
Most Americans look back on the 1950s as a good time. Our homes were safe, to the point where many people did not bother to lock their doors. Public schools were generally excellent, and their problems were things like talking in class and running in the halls. Most men treated women like ladies, and most ladies devoted their time and effort to making good homes, rearing their children well and helping their communities through volunteer work. Children grew up in two-parent households, and the mother was there to meet the child when he came home from school. Entertainment was something the whole family could enjoy.
What happened?
If a man from America of the 1950s were suddenly introduced into America in the 2000s, he would hardly recognize it as the same country. He would be in immediate danger of getting mugged, carjacked or worse, because he would not have learned to live in constant fear. He would not know that he shouldn't go into certain parts of the city, that his car must not only be locked but equipped with an alarm, that he dare not go to sleep at night without locking the windows and bolting the doors - and setting the electronic security system.
If he brought his family with him, he and his wife would probably cheerfully pack their children off to the nearest public school. When the children came home in the afternoon and told them they had to go through a metal detector to get in the building, had been given some funny white powder by another kid and learned that homosexuality is normal and good, the parents would be uncomprehending.
In the office, the man might light up a cigarette, drop a reference to the "little lady," and say he was happy to see the firm employing some Negroes in important positions. Any of those acts would earn a swift reprimand, and together they might get him fired.
When she went into the city to shop, the wife would put on a nice suit, hat, and possibly gloves. She would not understand why people stared, and mocked.
And when the whole family sat down after dinner and turned on the television, they would not understand how pornography from some sleazy, blank-fronted "Adults Only" kiosk had gotten on their set.
Were they able, our 1950s family would head back to the 1950s as fast as they could, with a gripping horror story to tell. Their story would be of a nation that had decayed and degenerated at a fantastic pace, moving in less than a half a century from the greatest country on earth to a Third World nation, overrun by crime, noise, drugs and dirt. The fall of Rome was graceful by comparison.
Why did it happen?
Over the last forty years, America has been conquered by the same force that earlier took over Russia, China, Germany and Italy. That force is ideology. Here, as elsewhere, ideology has inflicted enormous damage on the traditional culture it came to dominate, fracturing it everywhere and sweeping much of it away. In its place came fear, and ruin. Russia will take a generation or more to recover from Communism, if it ever can.
The ideology that has taken over America goes most commonly by the name of "Political Correctness." Some people see it as a joke. It is not. It is deadly serious. It seeks to alter virtually all the rules, formal and informal, that govern relations among people and institutions. It wants to change behavior, thought, even the words we use. To a significant extent, it already has. Whoever or whatever controls language also controls thought. Who dares to speak of "ladies" now?
Just what is "Political Correctness?" Political Correctness is in fact cultural Marxism - Marxism translated from economic into cultural terms. The effort to translate Marxism from economics into culture did not begin with the student rebellion of the 1960s. It goes back at least to the 1920s and the writings of the Italian Communist Antonio Gramsci. In 1923, in Germany, a group of Marxists founded an institute devoted to making the transition, the Institute of Social Research (later known as the Frankfurt School). One of its founders, George Lukacs, stated its purpose as answering the question, "Who shall save us from Western Civilization?" The Frankfurt School gained profound influence in American universities after many of its leading lights fled to the United States in the 1930s to escape National Socialism in Germany.
The Frankfurt School blended Marx with Freud, and later influences (some Fascist as well as Marxist) added linguistics to create "Critical Theory" and "deconstruction." These in turn greatly influenced education theory, and through institutions of higher education gave birth to what we now call "Political Correctness." The lineage is clear, and it is traceable right back to Karl Marx.
The parallels between the old, economic Marxism and cultural Marxism are evident. Cultural Marxism, or Political Correctness, shares with classical Marxism the vision of a "classless society," i.e., a society not merely of equal opportunity, but equal condition. Since that vision contradicts human nature - because people are different, they end up unequal, regardless of the starting point - society will not accord with it unless forced. So, under both variants of Marxism, it is forced. This is the first major parallel between classical and cultural Marxism: both are totalitarian ideologies. The totalitarian nature of Political Correctness can be seen on campuses where "PC" has taken over the college: freedom of speech, of the press, and even of thought are all eliminated.
The second major parallel is that both classical, economic Marxism and cultural Marxism have single-factor explanations of history. Classical Marxism argues that all of history was determined by ownership of the means of production. Cultural Marxism says that history is wholly explained by which groups - defined by sex, race, and sexual normality or abnormality - have power over which other groups.
The third parallel is that both varieties of Marxism declare certain groups virtuous and others evil a priori, that is, without regard for the actual behavior of individuals. Classical Marxism defines workers and peasants as virtuous and the bourgeoisie (the middle class) and other owners of capital as evil. Cultural Marxism defines blacks, Hispanics, Feminist women, homosexuals and some additional minority groups as virtuous and white men as evil. (Cultural Marxism does not recognize the existence of non-Feminist women, and defines blacks who reject Political Correctness as whites).
The fourth parallel is in means: expropriation. Economic Marxists, where they obtained power, expropriated the property of the bourgeoisie and handed it to the state, as the "representative" of the workers and the peasants. Cultural Marxists, when they gain power (including through our own government), lay penalties on white men and others who disagree with them and give privileges to the groups they favor. Affirmative action is an example.
Finally, both varieties of Marxists employ a method of analysis designed to show the correctness of their ideology in every situation. For classical Marxists, the analysis is economic. For cultural Marxists, the analysis is linguistic: deconstruction. Deconstruction "proves" that any "text," past or present, illustrates the oppression of blacks, women, homosexuals, etc. by reading that meaning into words of the text (regardless of their actual meaning). Both methods are, of course, phony analyses that twist the evidence to fit preordained conclusions, but they lend a 'scientific" air to the ideology.
These parallels are neither remarkable nor coincidental. They exist because Political Correctness is directly derived from classical Marxism, and is in fact a variant of Marxism. Through most of the history of Marxism, cultural Marxists were "read out" of the movement by classical, economic Marxists. Today, with economic Marxism dead, cultural Marxism has filled its shoes. The medium has changed, but the message is the same: a society of radical egalitarianism enforced by the power of the state.
Political Correctness now looms over American society like a colossus. It has taken over both political parties - recent Republican conventions were choreographed according to its dictates, while cultural conservatives were shown the door - and is enforced by many laws and government regulations. It controls the most powerful element in our culture, the entertainment industry. It dominates both public and higher education: many a college campus is a small, ivy-covered North Korea. It has even captured the higher clergy in many Christian churches. Anyone in the Establishment who departs from its dictates swiftly ceases to be a member of the Establishment.
The remainder of this short book will explore the subject of Political Correctness further: its history, its method of analysis (deconstruction), and the means by which it has attained its influence, especially through education.
But one more question must be addressed at the outset, the most vital question: how can Americans combat Political Correctness and retake their society from the cultural Marxists?
It is not sufficient just to criticize Political Correctness. It tolerates a certain amount of criticism., even gentle mocking. It does so through no genuine tolerance for other points of view, but in order to disarm its opponents, to let itself seem less menacing than it is. The cultural Marxists do not yet have total power, and they are too wise to appear totalitarian until their victory is assured.
Rather, those who would defeat cultural Marxism must defy it. They must use words it forbids, and refuse to use the words it mandates; remember, sex is better than gender. They must shout from the housetops the realities it seeks to suppress, such as the facts that violent crime is disproportionately committed by blacks and that most cases of AIDS are voluntary, i.e., acquired from immoral sexual acts. They must refuse to turn their children over to public schools.
Above all, those who would defy Political Correctness must behave according to the old rules of our culture, not the new rules the cultural Marxists lay down. Ladies should be wives and homemakers, not cops or soldiers, and men should still hold doors open for ladies. Children should not be born out of wedlock. Open homosexuality should be shunned. Jurors should not accept race as an excuse for murder.
Defiance spreads. When other Americans see one person defy Political Correctness and survive - and you still can, for now - they are emboldened. They are tempted to defy it, too, and some do. The ripples from a single act of defiance, of one instance of walking up to the clay idol and breaking off its nose, can range far. There is nothing the Politically Correct fear more than open defiance, and for good reason; it is their chief vulnerability. That should lead cultural conservatives to defy cultural Marxism at every turn.
While the hour is late, the battle is not decided. Very few Americans realize that Political Correctness is in fact Marxism in a different set of clothes. As that realization spreads, defiance will spread with it. At present, Political Correctness prospers by disguising itself. Through defiance, and through education on our own part (which should be part of every act of defiance), we can strip away its camouflage and reveal the Marxism beneath the window-dressing of "sensitivity," "tolerance," and "multi-culturalism."
--------------------------------------------------------------------------------
_______________________________________________
Canadian Association for Free Expression.
http://www.CanadianFreeSpeech.com
http://www.Canadafirst.net
William S. Lind
Most Americans look back on the 1950s as a good time. Our homes were safe, to the point where many people did not bother to lock their doors. Public schools were generally excellent, and their problems were things like talking in class and running in the halls. Most men treated women like ladies, and most ladies devoted their time and effort to making good homes, rearing their children well and helping their communities through volunteer work. Children grew up in two-parent households, and the mother was there to meet the child when he came home from school. Entertainment was something the whole family could enjoy.
What happened?
If a man from America of the 1950s were suddenly introduced into America in the 2000s, he would hardly recognize it as the same country. He would be in immediate danger of getting mugged, carjacked or worse, because he would not have learned to live in constant fear. He would not know that he shouldn't go into certain parts of the city, that his car must not only be locked but equipped with an alarm, that he dare not go to sleep at night without locking the windows and bolting the doors - and setting the electronic security system.
If he brought his family with him, he and his wife would probably cheerfully pack their children off to the nearest public school. When the children came home in the afternoon and told them they had to go through a metal detector to get in the building, had been given some funny white powder by another kid and learned that homosexuality is normal and good, the parents would be uncomprehending.
In the office, the man might light up a cigarette, drop a reference to the "little lady," and say he was happy to see the firm employing some Negroes in important positions. Any of those acts would earn a swift reprimand, and together they might get him fired.
When she went into the city to shop, the wife would put on a nice suit, hat, and possibly gloves. She would not understand why people stared, and mocked.
And when the whole family sat down after dinner and turned on the television, they would not understand how pornography from some sleazy, blank-fronted "Adults Only" kiosk had gotten on their set.
Were they able, our 1950s family would head back to the 1950s as fast as they could, with a gripping horror story to tell. Their story would be of a nation that had decayed and degenerated at a fantastic pace, moving in less than a half a century from the greatest country on earth to a Third World nation, overrun by crime, noise, drugs and dirt. The fall of Rome was graceful by comparison.
Why did it happen?
Over the last forty years, America has been conquered by the same force that earlier took over Russia, China, Germany and Italy. That force is ideology. Here, as elsewhere, ideology has inflicted enormous damage on the traditional culture it came to dominate, fracturing it everywhere and sweeping much of it away. In its place came fear, and ruin. Russia will take a generation or more to recover from Communism, if it ever can.
The ideology that has taken over America goes most commonly by the name of "Political Correctness." Some people see it as a joke. It is not. It is deadly serious. It seeks to alter virtually all the rules, formal and informal, that govern relations among people and institutions. It wants to change behavior, thought, even the words we use. To a significant extent, it already has. Whoever or whatever controls language also controls thought. Who dares to speak of "ladies" now?
Just what is "Political Correctness?" Political Correctness is in fact cultural Marxism - Marxism translated from economic into cultural terms. The effort to translate Marxism from economics into culture did not begin with the student rebellion of the 1960s. It goes back at least to the 1920s and the writings of the Italian Communist Antonio Gramsci. In 1923, in Germany, a group of Marxists founded an institute devoted to making the transition, the Institute of Social Research (later known as the Frankfurt School). One of its founders, George Lukacs, stated its purpose as answering the question, "Who shall save us from Western Civilization?" The Frankfurt School gained profound influence in American universities after many of its leading lights fled to the United States in the 1930s to escape National Socialism in Germany.
The Frankfurt School blended Marx with Freud, and later influences (some Fascist as well as Marxist) added linguistics to create "Critical Theory" and "deconstruction." These in turn greatly influenced education theory, and through institutions of higher education gave birth to what we now call "Political Correctness." The lineage is clear, and it is traceable right back to Karl Marx.
The parallels between the old, economic Marxism and cultural Marxism are evident. Cultural Marxism, or Political Correctness, shares with classical Marxism the vision of a "classless society," i.e., a society not merely of equal opportunity, but equal condition. Since that vision contradicts human nature - because people are different, they end up unequal, regardless of the starting point - society will not accord with it unless forced. So, under both variants of Marxism, it is forced. This is the first major parallel between classical and cultural Marxism: both are totalitarian ideologies. The totalitarian nature of Political Correctness can be seen on campuses where "PC" has taken over the college: freedom of speech, of the press, and even of thought are all eliminated.
The second major parallel is that both classical, economic Marxism and cultural Marxism have single-factor explanations of history. Classical Marxism argues that all of history was determined by ownership of the means of production. Cultural Marxism says that history is wholly explained by which groups - defined by sex, race, and sexual normality or abnormality - have power over which other groups.
The third parallel is that both varieties of Marxism declare certain groups virtuous and others evil a priori, that is, without regard for the actual behavior of individuals. Classical Marxism defines workers and peasants as virtuous and the bourgeoisie (the middle class) and other owners of capital as evil. Cultural Marxism defines blacks, Hispanics, Feminist women, homosexuals and some additional minority groups as virtuous and white men as evil. (Cultural Marxism does not recognize the existence of non-Feminist women, and defines blacks who reject Political Correctness as whites).
The fourth parallel is in means: expropriation. Economic Marxists, where they obtained power, expropriated the property of the bourgeoisie and handed it to the state, as the "representative" of the workers and the peasants. Cultural Marxists, when they gain power (including through our own government), lay penalties on white men and others who disagree with them and give privileges to the groups they favor. Affirmative action is an example.
Finally, both varieties of Marxists employ a method of analysis designed to show the correctness of their ideology in every situation. For classical Marxists, the analysis is economic. For cultural Marxists, the analysis is linguistic: deconstruction. Deconstruction "proves" that any "text," past or present, illustrates the oppression of blacks, women, homosexuals, etc. by reading that meaning into words of the text (regardless of their actual meaning). Both methods are, of course, phony analyses that twist the evidence to fit preordained conclusions, but they lend a 'scientific" air to the ideology.
These parallels are neither remarkable nor coincidental. They exist because Political Correctness is directly derived from classical Marxism, and is in fact a variant of Marxism. Through most of the history of Marxism, cultural Marxists were "read out" of the movement by classical, economic Marxists. Today, with economic Marxism dead, cultural Marxism has filled its shoes. The medium has changed, but the message is the same: a society of radical egalitarianism enforced by the power of the state.
Political Correctness now looms over American society like a colossus. It has taken over both political parties - recent Republican conventions were choreographed according to its dictates, while cultural conservatives were shown the door - and is enforced by many laws and government regulations. It controls the most powerful element in our culture, the entertainment industry. It dominates both public and higher education: many a college campus is a small, ivy-covered North Korea. It has even captured the higher clergy in many Christian churches. Anyone in the Establishment who departs from its dictates swiftly ceases to be a member of the Establishment.
The remainder of this short book will explore the subject of Political Correctness further: its history, its method of analysis (deconstruction), and the means by which it has attained its influence, especially through education.
But one more question must be addressed at the outset, the most vital question: how can Americans combat Political Correctness and retake their society from the cultural Marxists?
It is not sufficient just to criticize Political Correctness. It tolerates a certain amount of criticism., even gentle mocking. It does so through no genuine tolerance for other points of view, but in order to disarm its opponents, to let itself seem less menacing than it is. The cultural Marxists do not yet have total power, and they are too wise to appear totalitarian until their victory is assured.
Rather, those who would defeat cultural Marxism must defy it. They must use words it forbids, and refuse to use the words it mandates; remember, sex is better than gender. They must shout from the housetops the realities it seeks to suppress, such as the facts that violent crime is disproportionately committed by blacks and that most cases of AIDS are voluntary, i.e., acquired from immoral sexual acts. They must refuse to turn their children over to public schools.
Above all, those who would defy Political Correctness must behave according to the old rules of our culture, not the new rules the cultural Marxists lay down. Ladies should be wives and homemakers, not cops or soldiers, and men should still hold doors open for ladies. Children should not be born out of wedlock. Open homosexuality should be shunned. Jurors should not accept race as an excuse for murder.
Defiance spreads. When other Americans see one person defy Political Correctness and survive - and you still can, for now - they are emboldened. They are tempted to defy it, too, and some do. The ripples from a single act of defiance, of one instance of walking up to the clay idol and breaking off its nose, can range far. There is nothing the Politically Correct fear more than open defiance, and for good reason; it is their chief vulnerability. That should lead cultural conservatives to defy cultural Marxism at every turn.
While the hour is late, the battle is not decided. Very few Americans realize that Political Correctness is in fact Marxism in a different set of clothes. As that realization spreads, defiance will spread with it. At present, Political Correctness prospers by disguising itself. Through defiance, and through education on our own part (which should be part of every act of defiance), we can strip away its camouflage and reveal the Marxism beneath the window-dressing of "sensitivity," "tolerance," and "multi-culturalism."
--------------------------------------------------------------------------------
_______________________________________________
Canadian Association for Free Expression.
http://www.CanadianFreeSpeech.com
http://www.Canadafirst.net
måndag 18 januari 2010
söndag 17 januari 2010
lördag 16 januari 2010
fredag 15 januari 2010
torsdag 14 januari 2010
onsdag 13 januari 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)