Nej till EU 091016

NYHETSBREV FRÅN FOLKRÖRELSEN NEJ TILL EU

Brevet finns även i webbversion och pdf på vår hemsida www.nejtilleu.se Du kan när som helst säga upp prenumerationen på www.nejtilleu.se/avsluta

Rubriker:
* EU RUSTAS UPP TILL EN POLISIÄR KONTROLLSTAT
* EU ÄR AGGRESSIVT MOT FÖRE DETTA KOLONIER
* RIKSDAGEN TYCKER TILL OM EU-FÖRSLAG
* FRANKRIKE FICK MEST AV EU:S JORDBRUKSSTÖD
* LISSABONFÖRDRAGET ÖVERKLAGAS I TJECKIEN
* SOCIALISTISK JORDSKREDSSEGER I GREKLAND
* EU-AVGIFTEN 29,7 MILJARDER NÄSTA ÅR
* NEJ TILL EN PRIVATISERING AV POSTEN I FRANKRIKE
* HISTORISK VALFÖRLUST FÖR TYSKA SOCIALDEMOKRATER
--------------------------------------

* EU RUSTAS UPP TILL EN POLISIÄR KONTROLLSTAT

Inför det svenska ordförandeskapet i EU råkade jag vid något tillfälle ”skapa en egen prenumeration” på alla utskick från Prenumerationstjänsten för Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionen. Det skulle jag kanske inte gjort om jag vetat vad som väntade.

Dagligen så fylls min digitala brevlåda med mejl från noreply@sweden09.eu. De handlar om allt från uttalande av Fredrik Reinfeldt om bombattacken mot World Food Programmes kontor i Islamabad, att Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (KUSP) sammanträder i Bryssel och att EU:s naturvårdsdirektörer träffas i Abisko, till mötesdagordning för arbetsgruppen för konkurrenskraft och tillväxt i ministerrådets Justus Lipsius.

Bara under ett dygn, 5 oktober, fick jag 26 mejl från noreply@sweden09.eu. Om jag helt ovetenskapligt utgår ifrån att är en normal dagsranson så kommer jag att få 4.745 mejl under de 182 dagar som Fredrik Reinfeldt håller i EU:s ordförandeklubba.

Att vara ordförande i EU är inte bara att sola sig i glansen av Brasiliens president Lula da Silva eller att paradera för fotograferna vid Europeiska rådets toppmöten i Belgiens huvudstad. Totalt är det omkring 3.300 möten som kommer att hållas under det svenska ordförandeskapet. Det handlar om EU:s ministerråd som i olika konstellationer sammanträder mer eller mindre frekvent, EU-ambassadörernas konfidentiella veckomöten (Coreper I och II) och, framför allt, de hundratals arbetsgrupper där tjänstemän och diplomater i kostymer av olika gråa nyanser förhandlar om de lagförslag som EU-kommissionen utarbetat. Det är där, bakom stängda dörrar i fönsterlösa sammanträdesrum i ministerrådets marmorpalats på Rue de la Loi 175 i centrala Bryssel, som de reala förhandlingarna sker. Det är där man kompromissar, byter äpplen mot päron och kör över trilskande småländer om så krävs. I nio av tio ärenden har besluten tagits innan frågorna kommer upp till formellt beslut på ministerrådets a!
genda.

Nästan det enda som jag märkt hitintills av det svenska ordförandeskapet är den mejlflod som håller på att dränka mig. I övrigt är ordförandeskapet väldigt anonymt och osynligt.
Men ett område där det av döma av mejlen i min digitala brevlåda sker en febril aktivitet är EU:s så kallade rättsliga samarbete. Det handlar om polis och tull, straff- och civilrätt, asyl, migration, viseringspolitik och yttre gränskontroll. Målsättningen är antagandet av ett så kallat Stockholmsprogram. Grunden för programmet är Nicolas Sarkozys migrationspakt från 2008 som nu fått uppbackning av EU:s ”Framtidsgrupp”. Den startades på eget bevåg av Tysklands Wolfgang Schäuble och EU-kommissionären Franco Frattini. De har tagit fram en önskelista som innehåller utvecklade polisdatabaser, ett centralt befolkningsregister, ökad kontroll av internet, gemensamma deportationsflygplan, mer insatser från militär och polis utanför EU, mer samarbete mellan säkerhetspoliser.

Under Sveriges ordförandeskap i EU sker det en utbyggnad av EU:s repressiva strukturer för att registrera, övervaka och kontrollera personer och grupper som anses suspekta eller utgöra hot mot den inre säkerheten eller den bestående samhällsordningen

Under förevändning av att man bekämpar terrorism, illegal invandring och internationell brottslighet rustas EU upp till en centralstyrd, bepansrad och polisiär kontrollstat.

Under alla omständigheter tycker Fredrik Reinfeldt om att stå i EU:s rampljus: ”Det visar att ett litet land via EU-medlemskap kan få ett stort inflytande”, säger han till Aftonbladet.

Kan så vara. Men när Lissabonfördraget träder i kraft blir det inga fler ordförandeperioder för svenska statsministrar. Då inrättas en permanent ordförande för Europeiska rådet. Eller EU-president som man säger i Bryssel.

Eva-Britt Svensson


* EU ÄR AGGRESSIVT MOT FÖRE DETTA KOLONIER

EU fortsätter att driva aggressiva krav på länderna i Afrika, Västindien och Stilla havet. Det menar Attac Sverige, som tillsammans med över 80 organisationer i 30 länder runt om i Europa, Afrika och Stillahavsområdet uppmanar politiker och tjänstemän att kräva en verklig kursändring i EU:s förhandlingar med sina före detta kolonier.

I de så kallade EPA-förhandlingarna fortsätter EU intensivt sina aggressiva krav på AVS-länderna (Afrika, Västindien och Stilla havet) om långtgående avregleringar och utökade avtal om investeringar och EU-storföretagens rättigheter. Inte minst ställer EU krav som innebär oreglerat, fritt tillträde till Afrikas naturresurser. Det handlar också om ännu strängare patentlagstiftning och än mer öppna marknader för EU:s multinationella tjänsteföretag. Det är krav som går långt utöver vad WTO-regelverket tillåter.

Gösta Torstensson



* RIKSDAGEN TYCKER TILL OM EU-FÖRSLAG

På tre år har EU-ländernas parlament lämnat 525 yttranden till EU-kommissionen om kommissionens förslag. Sveriges riksdag har lämnat 44 yttranden.

Sedan hösten 2006 får riksdagen och de övriga EU-ländernas parlament förslag från EU-kommissionen samtidigt som de skickas till ministerrådet och EU-parlamentet. Det gäller både förberedande dokument och lagstiftningsförslag. Parlamenten kan därefter lämna synpunkter på förslagen direkt till kommissionen.

Sveriges riksdag har sedan 2007 och fram till september 2009 skickat in 44 yttranden till kommissionen. Sammanlagt har de 27 medlemsländernas parlament skickat in 525 utlåtanden. Portugals parlament, Frankrikes senat, Tysklands förbundsråd, Storbritanniens överhus och Sveriges riksdag är flitigast på att skicka in yttranden om EU-förslagen.




* FRANKRIKE FICK MEST AV EU:S JORDBRUKSSTÖD

Frankrike fick mest jordbruksstöd medan Sverige hamnar på en delad trettondeplats av de 27 EU-länderna. Det visar EU:s ekonomiska rapport för 2008.

Rapporten visar även att Grekland fick störst andel av EU:s stöd till sammanhållning. EU:s så kallade sammanhållningspolitik ska minska de ekonomiska och sociala skillnader mellan regionerna i EU.
EU:s utgifter för 2008 var 116,5 miljarder euro. Den största andelen av pengarna, 40 procent, gick till insatser för sysselsättning och tillväxt. Därefter kommer jordbruksstödet som stod för 37 procent av utgifterna.



* LISSABONFÖRDRAGET ÖVERKLAGAS I TJECKIEN

Den 29 september lämnade en grupp tjeckiska senatorer in en andra överklagan av Lissabonfördraget. Denna gång vill 17 av landets 81 senatorer att författningsdomstolen ska ta ställning till fördraget i sin helhet, om EU:s nya grundlag kan kombineras med Tjeckiens grundlag.
Författningsdomstolen vågar inte bedöma när senatorernas klagan kan behandlas, men har lovat den tjeckiska regeringen att prioritera behandlingen, underförstått att ärendet kommer att påskyndas. Samtidigt har senatorerna meddelat att de överväger att lämna in fler klagomål.

Regeringen sade i ett uttalande att när författningsdomstolen behandlat det andra klagomålet finns det inget som hindrar presidenten Vaclav Klaus att skriva under parlamentets beslut. Ytterligare klagomål är att betrakta som en obstruktion mot ratifikationsprocessen, heter det i uttalandet.



* EU-AVGIFTEN 29,7 MILJARDER NÄSTA ÅR

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för nästa år att Sverige betalar 29,7 miljarder kronor i EU-avgift.

Finansminister Anders Borg har presenterat budgetpropositionen för 2010. Där föreslår regeringen att riksdagen beviljar 29.680.044 kronor till Sveriges avgift till EU.

EU:s budget uppgår till drygt 1.000 miljarder kronor. Sveriges brukar betala 25-30 miljarder per år till EU och får tillbaka cirka 10 miljarder kronor i form av EU-stöd.

Medlemsländernas avgifter till EU bygger främst på respektive lands tullinkomster, momsintäkter samt bruttonationalinkomster (BNI).



* SOCIALISTISK JORDSKREDSSEGER I GREKLAND

Socialistiska partiet Pasok segrade över de konservativa med bred marginal i det grekiska valet. Pasok fick tillräckligt med röster för egen majoritet i parlamentet. Partiet fick nästan 44 procent av rösterna och 160 av 300 platser i parlamentet.

Det konservativa partiets, Nea Demokratia, ledare Kostas Karamanlis erkände sig besegrad redan innan valresultatet var färdigräknat och avgick som partiordförande.

Grekland befinner sig i en djup ekonomisk kris. Landets två viktigaste näringsgrenar, turismen och rederinäringen, har drabbats hårt av krisen. Grekland har, som flera andra euroländer, långt högre underskott i statsfinanserna än EU:s regler tillåter, men dessutom en statsskuld som motsvarar 110 procent av landets BNP.

Pasoks ledare, den 57-årige Georgios Papandreou, har lovat ett ekonomiskt paket de första 100 dagarna. Det innebär bland annat tre miljarder euro som ska satsas på att få igång ekonomin.



* NEJ TILL EN PRIVATISERING AV POSTEN I FRANKRIKE

I början av oktober genomfördes en inofficiell omröstning om den franska postens framtid. Facken och flera vänsterpartier upprättade ”röstkontor” på gator och torg. Drygt två miljoner personer deltog, varav lejonparten uttalade sig mot en förändring av Postensstatus.

– Invånarna är fästa vid sin postservice. Den är starkt förknippad med landets historia, säger Jean-François Dannely ledare för facket CGT:s postfederation.
Stärkta av deltagandet kräver nu facken att regeringen organiserar en regelrätt folkomröstning om framtiden för den franska Posten.
Detta helstatliga bolag ska snart förvandlas till ett aktiebolag. Regeringen säger att det handlar om en teknisk fråga, och har ”lovat” att Posten inte ska privatiseras.

– Samma löfte gavs både när France Telecom och elbolaget EDF blev aktiebolag. Vi har sett vad som hände där, säger Jean-François Dannely.



* HISTORISK VALFÖRLUST FÖR TYSKA SOCIALDEMOKRATER

Resultatet av förbundsdagsvalet i Tyskland blev en borgerlig majoritet, och en ny koalitionsregering mellan kristdemokratiska CDU/CSU och högerliberala FDP med Angela Merkel som förbundskansler.
För Socialdemokraterna, som med sina 23 procent noterade sitt sämsta resultat någonsin, kommer valförlusten att fördjupa den redan svåra identitetskrisen. Angela Merkel och hennes nya koalition med FDP står också inför svåra utmaningar. Budgetunderskottet väntas nästa år nå rekordnivån 86 miljarder euro.